Engelska    Persiska       Förvaltningsrättens dom 2011-12-12

Det här är en reproduktion av kammarrättens dom, som alla kan beställa direkt från kammarrattenigoteborg.domstol.se.
Familjens efternamn, personnummer och adress visas inte i vår reproduktion. -Kvinnonet.org



KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG
Avdelning 2

DOM
2012-10-16
Meddelad i Göteborg

Mål nr 76-12

Dok.ld 226258

Postadress
Box 1531
401 50 Göteborg

Besöksadress
Stora Nygatan 21

Telefon 031-732 74 00

Telefax 031-732 76 00

Expeditionstid måndag fredag 08:00-16:00

E-post: kammarratten.goteborg@dom.se

www.kammarratten.goteborg.se



KLAGANDE

1. Ghana    född 1998   
2. Rochel    född 2001   
3. Shterna    född 2003   
4. Rivka    född 2004   

Ställföreträdare för 1—4:
Leah    Efternamn (mor)    och Alexander    Efternamn (far)   
   Bostadsadress    Göteborg

Ombud:
Advokaten Richard Backenroth
Advokatbyrå Richard Backenroth AB
Stampgatan 14
411 01 Göteborg

MOTPART

Stadsdelsnämnden Majorna-Linné i Göteborgs kommun
Box 12013
402 41 Göteborg

Ombud: Linda Widenström
Göteborgs Stad, stadskansliet
404 82 Göteborg

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 12 december 2011 i mål nr 7728-1 I , se bilaga A

SAKEN

Medgivande att fullgöra skolplikt i hemmet enligt skollagen (2010:800)

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Med ändring av förvaltningsrättens dom och med bifall till överklagandet förklarar kammarrätten att Chana    Efternamn   , Roche]    Efternamn   , Shterna    Efternamn    och Rivka    Efternamn    haft rätt att fullgöra skolplikt i hemmet för läsåret 2011/2012.

YRKANDEN M.M.

Chana    Efternamn   , Rochel    Efternamn   , Shterna    Efternamn    och Rivka    Efternamn    yrkar att kammarrätten medger dem rätt att fullgöra skolplikten i hemmet.

Stadsdelsnämnden Majorna-Linné i Göteborgs kommun (stadsdelsnämnden) anser att kammarrätten ska avslå överklagandet.


Parterna anför bl.a. följande.


Syskonen    Efternamn   

Den utbildning som de får i hemmet och inom ramen för Shluchim On-line School är ett fullgott alternativ till utbildning i allmän skola, och behovet av insyn i undervisningen har tillgodosetts.

De tillhör som ortodoxa judar en liten grupp vars tillvaro präglas av mycket strikta regler avseende bl.a. böner, beteende, klädsel och mat- Dens familj är en av endast tre familjer i Sverige, och den enda i Göteborg, som tillhör den ortodoxa judiska tron. De lever under så speciella förhållanden att undervisningen inte kan bedrivas på annat sätt än genom undervisning i hemmet. De måste få möjlighet att hålla de föreskrivna bönerna, som ska ledas av en ortodox rabbin, vilket inte är möjligt i allmän skola, etå den enda ortodoxa rabbinen i Göteborg är dens far. De kan under inga omständigheter delta i gymnastik såsom den utövas i allmän skola. Deras klädsel avviker starkt från den klädsel svenska barn i allmänhet bär och håret ska hanteras på ett speciellt sätt. Dessa omständigheter försvårar för dem att fungera i vanlig skola och utmärker dem på ett synnerligen tydligt sätt. Detta stigmatiserar dem och utsätter dem för en påtaglig fara för mobbning. De kan endast äta koshermat som tillagats i kosherkök. Det enda kosherköket i Göteborg finns i deras hem. Stadsdelsnämnden har bristande kunskaper om vad den ortodox-judiska tron innebär och det kan inte krävas att föräldrarna informerar den härom. Nämnden har inte vidtagit åtgärder avseende lämplig böneplats, koshermat och säkerhet. Den har inte heller lämnat något konkret svar på hur frågorna ska lösas. Förklaringen är att det saknas praktisk möjlighet att uppfylla kraven ifråga. De kan inte fullgöra sin skolplikt i allmän skola utan att behöva kompromissa med sin religiösa i övertygelse, vilket skulle innebära en kränkning av religionsfriheten. Denna omständighet utgör i sig synnerliga skäl.

Härtill kommer säkerhetsaspekten, då familjen ständigt utsätts för angrepp. Av derma anledning vistas de med fa undantag inte utanför hemmet utan någon vuxen. Angrepp har inträffat vid ett stort antal till-fällen, men familjen har, p.g.a. den höga frekvensen angrepp och polisens oförntåga att reagera, anmält endast några av dem. Till följd av den politiska utvecklingen i världen har en mängd stora folkgrupper och politiska grupperingar, såväl i Sverige som utomlands, låtit judar få personifiera missnöjet över Israels politik och agerande. Den atmosfär som råder i samhället innebär att deras föråldrars farhågor måste tas på största allvar. På grund av sitt utseende och klädsel är det uppenbart att de är ortodoxa judar, och i allmän skola finns därför risk för angrepp mot dem.

Syftet med införandet av ett krav på synnerliga skäl som förutsättning för fullgörande av skolplikt i hemmet är att i större utsträckning än tidigare upprätthålla alla barns rätt till utbildning och förhindra bristande hemundervisning. Detta syfte uppnås emellertid i dens fall med den undervisning de får i hemmet och online. Om familjen inte kan fortsätta att leva enligt sin övertygelse tvingas de lämna Sverige.

Familjen fyller, såsom representanter for Central Organization for Judish Education, en viktig funktion i Sverige, och vill kunna bo kvar. – Till stöd för sin talan åberopar de Förvaltningsrätten i Malmös dom i mål nr 14341-10, information om Shiuchim Online School och flera skrivelser frail personer med kopplingar till det judiska samfundet.


Stadsdelsnämnden

Kraven på synnerliga skäl för fullgörande av skolplikt i hemmet är inte uppfyllda enligt nämndens uppfattning. Det är stadsdelsnämndens ansvar att skapa förutsättningar för att bönestunder, mathållning och säkerhet fungerar på ett för alla berörda acceptabelt sätt och ansvar kommer att tas för att så sker. Det är skolans uppdrag att, i enlighet med förarbetena till skollagen, utforma utbildningen så att alla clever kan delta. Nämnden är medveten om att den inriktning av judendomen som familjen tillhör omfattar ett fåtal personer i Sverige och det är nödvändigt att få information från familjen om vad som krävs för att barren ska kunna delta i skolundervisningen. Nämnden har tagit initiativ till en diskussion hårom, men bite lyckats genomföra en sådan då familjen inte ansett att det funnits förutsättningar för detta.

Kammarrätten har hållit muntlig förhandling.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Syskonen    Efternamn    har skolplikt enligt 7 kap. 2 § skollagen. Utgångspunkten är att skolplikten ska fullgöras i offentlig eller fristående skola. För att avsteg ska göras härifrån krävs enligt 24 kap. 23 § skollagen att deras utbildningsbehov tillgodoses på annat sätt och att det finns synnerliga skäl. Ett medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder.

Syskonen    Efternamn   s ansökan om att fa fullgöra skolplikten genom undervisning i hemmet ayslogs av stadsdelsnämnden för läsåret 2011/2012. Frågan i målet är om stadsdelsnämnden haft fog för sitt beslut eller om det finns förutsättningar för att bevilja deras ansökan.

I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 523 f) till de nya bestämmelser om synnerliga skäl som infördes med verkan från den 1 juni 2011 anges bl.a. följande. Av gällande skolförfattningar framgår tydligt att undervisningen i skolan ska vara allsidig och saklig och därigenom utformas så att alla clever kan delta, oberoende av vilken religiös eller filosofisk uppfattning som eleven och elevens vårdnadshavare har. Mot derma bakgrund är det regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Grundtanken i skollagen är att alla barns rätt till utbildning ska garanteras. Det är också denna rätt som kommer till uttryck i kravet på synnerliga skäl för undervisning i annan form än i den allmänna skolan.

Det är ostridigt aft den utbildning syskonen    Efternamn    fått i hemmet och online har varit ett fullgott alternativ till den allmänna skolan och att behovet av insyn i verksamheten tillgodosetts. Deras grundläggande rätt till utbildning i sig har alltså respekterats.

Syskonen    Efternamn    ingår i en liten avgränsad grupp personer, vars liv präglas av mycket strikta religiösa regler i flera avseenden. Dessa regler stiller stora krav på att livet struktureras på visst sätt, bl.a. vad gäller mathållning och bön. Det är troligt att stadsdelsnämnden inte utan svårighet kan organisera skolgången för syskonen med respekt för de behov som följer av deras religion. Nämnden har uppgett att den kan möta behoven, men någon konkret plan för hur det i praktiken skulle ske finns inte tillgänglig.

De strikta regler som följer av den ortodox-judiska religionen medför vidare ett kraftigt avvikande utseende, bl.a. genom särskild klädsel. Det är ofrånkomligt att syskonen    Efternamn    till följd härav löper en påtaglig risk för att utsättas för kränkande beteenden från omgivningen i en skol-miljö, där en vuxen i normalfallet inte är ständigt närvarande. Rimligheten i att låta dem utsättas för rädsla och risker med anledning härav kan ifrågasättas, bl.a. med hänsyn till att någon konkret handlingsplan inte redovisats.

Utöver vad som anförts ovan bör enligt kammarrättens mening dessutom särskilt beaktas att syskonen    Efternamn    vid tidpunkten för införandet av det nya kravet på synnerliga skäl enligt tidigare medgivande från stadsdelsnämnden fullgjort sin skolgång i hemmet under flera års tid och stor del av sin uppväxt. Med hänsyn härtill anser kammarrätten att omständigheterna sammantaget är sådana att synnerliga skäl far anses ha förelegat för att medge dem rätt att fullgöra sin skolplikt i hemmet läsåret 2011/2012.

Överklagandet ska därför bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär I)

Per-Olof Dahlin - referent

Magnus Lundberg

/Elfin Strand