Detta arbete presenterades första gången under rubriken "Khomeinis islam, en patriarkalisk ideologi?" som en uppsats i sociologi vid Universitetet i Linköping 1982.

Jag tillägnar denna rapport till en del av de kvinnor vilket är värda namnet kvinna: Kvinnliga kamrater inom Iranska Folkets Fedayi Gerilla, främst kamrat Rohangiz Dehghani som led martyrdöden i kampen mot den antifolkliga och imperialismberoende iranska islamiska republikanska regimen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

"Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt; vad det gäller är att förändra den."
Karl Marx

FÖRORD

De händelser som har ägt rum i Iran under de senaste åren kan, oavsett vad vi anse om dem, användas som objekt i många olika vetenskapliga sammanhang och undersökningar. Statsvetare, psykologer, sociologer, pedagoger, historiker, ekonomer mm kan var och en hitta intressanta prob-lemområden som med fördel för dem och deras vetenskapliga diciplin skulle kunna undersökas. Exempel på dessa problemområden är inte svåra att ange. Hur kunde Shahen falla? Vilka orsaker låg bakom hans fall? Hur kunde Shahens starka armé och poliskår besegras? Hur kunde Khomeini komma till makten? Vilken roll spelade islam i sammanhanget? Har Khomeini haft en karismatisk makt och i så fall vilka orsaker har den karismatiska makten? Vilken roll spelade massmedia i Khomeinis maktövertagande? Hur kunde islam "återfödas"? Vilken roll spelade islam, som enande faktor i resningen mot Shahen och hur kan man förklara detta? Kan man se islam som en ideologi utanför samhällsklasserna? Hur kan islamiska regler i olika sammanhang förklaras och tillämpas? O s v.

Det problemområde jag kommer att beröra i denna rapport är främst kvinnans socioekonomiska ställning i islam. Jag vill att min rapport skall belysa och förklara kvinnofrågan i den fundamentalistiska och reaktionära tolkningen av islam vars främsta företrädare och förkämpe under de senare åren har folkfienden Khomeini varit.

För att förändra förhållanden till människornas bästa måste man förstå situationen och de orsaker som har frambringat de rådande förhållandena.

Förtrycket kan bekämpas om man känner till dess olika dimensioner. Min förhoppning är att denna rapport underlättar förståelsen av orsakerna till för-trycket och att den kan visa vägen till en bestående förändring.

"Marx har aldrig sysselsatt sig med kvinnofrågan 'i och för sig' och 'som sådan'. Trots detta har han åstadkommit någon-ting av oersättligt värde, det viktigaste för kvinnans kampför sina rättigheter. Med den materialistiska historieupp-fattningen har han visserligen inte gett oss en färdig formel i kvinnofrågan men gett oss något bättre; den riktiga och säkra metoden att förstå den"
Clara Zektin

1. INLEDNING

"Patriarkat betyder att männen starkt dominerar de övergripande samhällsinstitutionerna i ekonomi politik och ideologi-religion, att fadern Jr familjens överhuvud och bestämmer över en del av reproduktionen och att männens herravälde bärs upp av helt manliga sammanslutningar och sällskap såsom militära inrättningar och broderskap". 1)

Kvinnorna lever under det dubbla förtrycket i de flesta länder av världen. Graden av könsförtryck är olika i de olika delar av världen, men det existerar dess värre överallt. Könsförtrycket i vissa delar av världen är uppenbar och

"stora kvinnoorganisationer har börjat att röra sic. over hela världen, dessa arbetar Joe kvinnans frigörelse och emot förtryck, krig, oralvisor, vald etc'. Det finns tre sorters kvinnorörelser: Dels den som anser att kvinnoförtrycket ar orsakat av samhällssystemet och att man måste kämpa tillsammans med mannen för ett nytt och bättre system.Åandra sidan så har vi feministerna, som anser att det enbart är männen som bär skulden för att ett kvinnoförtryck existerar oavsett vilket samhällssystem som rader. Sa finns de som tycker att det är samhällssystem och männen med det som förtrycker kvinnan ". 2)

De olika kvinnoorganisationernas uppmärksamhet i bl a Sverige har i olika grader riktats mot olika kvinnoförtryckande länder och kulturer. Ett land där behandlingen av kvinnorna väckt massmedias och kvinnoorganisationers uppmärksamhet är Iran.

Khomeinis maktövertagande 1979, innebar en hel del omvälvningar och förändringar i det iranska samhället och i det iranska folkets vardagsliv. De islamska fundamentalisterna som i många år hade stått i opposition, fick ett tillfälle att hävda sig. Fundamentalisterna, som har en statisk syn på samhället, ser korantexten skriven en gång för alltid och till pricken genomförbar. Men korantolkningen liksom alla andra texttydningar är klassberoende.

Varje samhällsklass har efter sitt klassintresse tolkat korantexten. I fortsättningen menar jag med islam, den fundamentalistiska tolkningen av islams heliga skrift, Koranen.

Khomeinis strävan efter att tillämpa de islamska reglerna, som han ser dem, framtvingade efter februariresningen en situation i vilken många frågor aktualiserades. En av dessa frågor har varit islams behandling och betraktelse av kvinnorna. Många rapporter och artiklar har skrivits under senare år, men ingen av dessa har försökt vara förklarande. Artiklarna har i allmänhet redovisat vad islam och/ eller Khomeini har sagt om kvinnorna men ingen har försökt att ange orsaker till uppkomsten av dessa förhållanden. Något måste göras! Jag anser att det instrument som ligger närmast till hands är den materialistiska historieuppfattningen. Samma vapen som Marx använde för att redogöra för klasstriderna i Frankrike, måste kunna användas för att visa oss rötterna till kvinnans svaga ställning inom Islam, Khomeinis patriarkaliska islam.

Att jag inte använder någon annan förklarings-modell beror främst på att jag vill visa att den materialistiska historieuppfattningen kan användas som förklaringsmodell samt att min kunskap om andra förklaringsmodeller är begränsad.

"Den första klassmotsättning som uppträder i historien sammanfaller med uppkomsten av antagonismen mellan man och kvinna i det monogama äktenskapet och det första klass-förtrycket med männens förtryck av det kvinnliga könet"
Friedrich Engels

2. SYFTE, PROBLEMPRECISERING

Kvinnorna utgör drygt hälften av mänskligheten. Ett samhälle vars kvinnor inte är jämställda männen kan därför inte vara demokratiskt. Kvinnornas kamp för att uppnå jämställdhet har under de senare århundradena blivit allt mer intensiva. Kvinnorna lider inte enbart av klassförtrycket utan även av könsförtrycket. Deras kamp för att bli av med båda dessa förtryck är på intet sätt lätt. Den motarbetas inte enbart av klassförtryckarna utan även av männen som har lärt sig att förtrycka kvinnorna. Kvinnornas kamp för befrielse måste ske på olika fronter. En av dessa fronter finns där islam som samhällsformande och attitydsbildande ideologi är stark.

Mitt syfte är att först och främst visa att islam är en patriarkalisk ideologi och förtrycker kvinnan. För att nå detta syfte kommer jag att beskriva kvinnans ekonomiska, sociala, politiska och rättsliga ställning i islam.

Ett annat syfte är att göra en analys av de faktorer som bidragit till kvinnans redovisade ställning. Analysen kommer att utgå från en redogörelse för islams olika grenar och hur och under vilka histo-riska betingelser islam uppstod.

Ytterligare ett syfte med denna rapport är att undersöka möjligheterna att använda den materialistiska historieuppfattningen för att förklara ett existerande socialt problem, i detta fall de muslim-ska kvinnornas sociala och ekonomiska situation. Jag gör antagandet av kvinnans ställning i dagens iranska samhälle är avhängig av kvinnans ställning vid den tid och på den plats där Koranen utforma-des. Sålunda är mitt syfte inte enbart att redogöra för islams ställningstaganden gentemot kvinnorna utan även att redovisa de materiella orsakerna till dessa.

Slutligen för att ge en bättre förståelse för dagens situation i Iran redovisar jag på ett summariskt sätt för produktionssättets utveckling i landet. Jag hoppas på detta sätt kunna analysera kvinnofrågor i islam på ett vetenskapligt sätt för att kunna åstad-komma ett bättre underlag och en bättre vägledning för att kunna förstå och förändra förhållandena.

"Finns det något problem som du inte kan lösa? Om ett sådant finns, okej, gå då igenom det nuvarande läget och problemområdets historia. Du kommer säkerligen att kunna lösa problemet när du på ett bra sätt har undersökt dessa"
Mao Tse Tung

3. METOD

För att uppnå syftet med uppsatsen har jag valt att genomföra en kritisk litteraturgenomgång. Jag delade problemområdet i olika delar och försökte senare att hitta lämplig litteratur rörande dessa delområden.

• Vad har den fundamentalistiska islam, vars främsta företrädare under de senare åren varit Khomeini, sagt om kvinnorna?

Jag har gått igenom många böcker och tidskrifter för ändamålet. Litteratururvalet har skett på så sätt att jag främst har försökt att läsa all tillgänglig litteratur, som berör problemområdet. Jag har försökt att undvika komma med för mycket källanvisningar på det persiska språket. I stället har jag i stor utsträckning använt mig av litteratur på svenska. Även litteratur på engelska har före-kommit. Tyvärr har jag när det gäller vissa avsnitt varit tvungen att använda mig av en hel de! litteratur på persiska. Dessutom har den bristande mängden lämplig litteratur som finns tillgänglig här i Sverige medfört att jag troligen förlorat viktig kunskap som skulle ha kunnat ge annorlunda perspektiv. Där referenslitteraturen är på persiska eller engelska är översättningen min egen.

För att underlätta läsningen och förståelsen av texten vad gäller vissa använda uttrycket på persiska bifogar jag en kortare persisk-svensk ord-lista som bilaga 1.

En självklarhet är att jag som individ har mina subjektiva värderingar och även dessa kan ha stört en vetenskaplig behandling av problemområdet.

"Alla hittillsvarande samhällens historia har rört sig i klass motsatser, som under olika perioder gestaltat sig (Aka. Men vilken form de än tagit, så är den ena samhällsdelens utsugning av den andra ett för alla gångna århundraden gemensamt faktum"
Marx och Engels

4. KORT OM ISLAMS HISTORIA

Islam sägs vara en politisk religion, som försöker sammanföra både den andliga och den världsliga makten (Gahrton, sid 3). Längre fram i uppsatsen kommer jag att diskutera orsaken till denna sammanföring. För att kunna få grepp över det politiska och sociala livet har man inom islam skapat ett system av lagar och regler som kontrollerar det samhälleliga livet, sharia.

"Islam kan sägas vara en religion av lagar, sharia, baserade på Koranen. Koranens text är snarare allmänna riktlinjer, än konkreta svar på många frågor. Den måste alltså tolkas i varje given situation". 3)

Islams ursprung kan dateras till år 622 e Kr, då Mohammed 'fick uppenbarelse' och började kalla folket till sin 'sanna lära', islam.

"Ordet islam är härlett ur ordet "salam", som ursprungligen betyder frid, men i överförd mening överlamnande. Dess fullständiga betydelse är den fullkomliga frid som kommer av att man överlämnar sitt liv helt åt Gud". 4)

Alltså betyder islam underkastelse. Underkastelsen gäller Gud, Allah, som är en och inte har någon vid sin sida. Islam är en monoteistisk religion, vilket har sitt ursprung i den judiska traditionen. I Islam liksom i kristendomen är övertygelsen att just den är den enda sanna läran mycket stark och detta har gett den en stark expansiv tendens och ett fast dogmatiskt system.

Som redan nämnts är korantolkningen av oerhörd betydelse. Det är denna tolkning som kan tillgodo-se de klassberoende intressena. Den första koran-tolkaren var profeten Mohammed. Det var han som tolkade de inspirerande föredragen, surorna, vilka kom att bli 114 stycken och tillsammans utgör Koranen. Mohammeds privatliv kommer att be-handlas senare i uppsatsen, dock som bilaga. Detta för att även om jag anser hans privata relationer med kvinnor är av intresse, anser jag inte att det har direkt med uppsatsen att göra. Redogörelsen äger i form av bilaga 2 rum.

Efter Mohammeds död hårdnade maktkampen inom Islam. Mohammed korn från den starka stammen Qhureish och de som efter hans bortgång var inblandade i maktkampen tillhörde Qhureish-stammen. Ali, Mohammeds kusin och svärson, som efter Mohammeds första hustru Khadidjeh, var den andra person som accepterade Mohammeds buds-kap, kom att förlora maktkampen och den inflytelserike och gamle Qhureishshejken Abu Bakr, far till Mohammeds älsklingshustru Ayesheh, valdes till det islamiska väldets första ställföreträdare, khalifen.

Efter Abu Bakr kom ledarskapet i händerna på Omar, en annan inflytelserik Qhureishshejk och svärfar till Mohammed. Omar valdes till det islam-ska väldets andra khalifen. Det var under dennes khalifehperiod som den enorma expansionen av det islamiska riket kom till stånd. Osman, en annan svärson till Mohammed, vann över Ali efter Omars död och valdes till den tredje khalifen. Det var först 656, när Osman mördades, som Ali kom till makten. Osmans khalifehperiod hade inneburit att motsättningarna ökat i intensitet. Mordet på Osman kan sägas vara ett tecken på meningsskillnader och tvister i den tidiga islam. Spänningar och motsättningar kom under Alis khalifperiod att bli allt mer intensiva. Meningsskillnader och tolknings-tvister uppenbarade sig allt mer. De olika sidorna sade sig vara trogna islam, men de islamiska riktningar de olika grupperingarna ställde sig bakom skilde sig från varandra. Alla sade sig representera den sanna islam.

Strävan efter makten ledde till ett hårt inbördeskrig som inte avslutades förrän efter mordet på Ali i januari 661. Båda sidors soldater hade svärdet i ena handen och Koranen i den andra. Ali efter-lämnade två söner, Hassan och Hussein.

Hassan, Alis äldre son, lät sig utropas till khalifen efter faderns bortgång. Hassan och hans anhängare ville inte införa ett ärftligt khalifehsystem men menade att just Hassan hade de rätt kvalifikationerna. Hassan kom dock inte att kunna hålla sig vid makten utan förlorade den år 667 till Moaviyeh, Syriens erövrare och ståthållare, som var son till Abu Sofyan en av Qhureishs mest inflytelserika gestalter och Mekkas guvernör under Mohammeds vistelseår i Medina tillika Mohammeds fiende nummer 1 under dessa år.

Moaviyeh lät ledarskapet över det enorma riket gå i arv och grundande Bani-Omayehs khalifehdynasti. Detta kom dock Ali-anhängarna att motsätta sig och krävde nu efter Hassans bortgång att Alis yngre son Hussein, skulle bli muslimernas ledare. Moaviyehs son och efterträdare Yazid lyckades emellertid att stoppa och krossa Husseins upprors-tåg och Hussein själv stupade vid striderna i Karbela. Dagens två huvudriktningar inom islam, den sunniska och den shiitiska, kan sägas stamma ur dessa motsättningar och stridigheter. Shierna vägrade att erkänna de tre khalifeherna före Ali och samtliga efter honom som legitima. De gav profetens legitime efterträdare och arvtagare titeln imam, den främste.

Bani-Omayehs khalifehdynasti gick under år 750 och ätten utrotades i det närmaste till sista man. Samtidigt kom shiafraktionen att blomstra och verka i oppositionsställning. Både den sunniska och den shiitiska fraktionen delades senare upp i olika grenar.

När det gällde den shiitiska fraktionen är den s k tolvimamsekten den viktigaste grenen.

Tolvimamsekten, som jag härefter kommer att kalla för shierna (shiiterna), räknar med en regentlängd av tolv ledare, imamer, (Ali, Hassan, Hussein och de nio efterföljande manliga generationerna) från profetens död till 800-talets slut. Om tolfte imamen, al-Mehdi, berättas att han vid 12 års ålder på ett mystiskt sätt skall ha försvunnit. Enligt sunna, de traditionsbundna lagarnas anhängare, är al-Mehdi faktiskt död men skall återkomma vid köttets uppståndelse för att befria världen från allt det onda och lägga den under sig. Enligt shierna dog han aldrig utan lever genom seklerna vidare i det fördolda, i ett fördolt, utomvärldsligt liv. Han kan framträda när som helst för att gripa världsmakten. Det är på honom religionen vilar. Han är den ende verklige ledaren, hans beslut och åtgärder kan inte och skall inte sättas ifråga.

"För sunniterna är det islamiska samhället ett mål i sig, för shiterna är det en interimslösning i väntan på al-Mehdis återkomst, då det verkliga gudsriket skall upprättas på jorden". 5)

AI-Mehdi har inte uppenbarat sig än och problemet i den shiitiska islam är hur ledningen skall skötas nu när den verklige ledaren lever fördold. Det är här tanken på 'islamisk republik' kommer in. I denna republik ligger den verkliga makten hos religions-specialisterna, olama (mådjtahedin).

En mardja är en framstående mådjtahed. Han utses inte genom något formellt beslut eller val; han är den som får spontant erkännande. Han är al-Mehdis ställföreträdare och har tolkningsrätt. Det är här den viktigaste faktorn kommer in. Han får med hjälp av sin tolkningsrätt en enorm karismatisk makt som är byggd på massornas religiösa tro. Han får ge svar på de olika religiösa frågor som i islam också är sociala, ekonomiska och politiska. Hans yttranden är inte normgivande, men de är sanna och måste följas. Hans tolkning måste baseras på korantexten och Mohammeds, khalifehernas och imamernas utsagor, hadiserna. Den stora islamiska huvudriktningen är den sunnitiska men i Iran är den shiitiska riktningen speciellt stark och tolvimam-sekten är enligt den islamiska republikens grundlag statsreligionen. I dag är det Khomeini som har den viktiga tolkningsrätten och hans ord är för funda-mentalisterna lag.

"Det islamiska styrelseskicket kan aldrig bli enväldigt eller despotiskt, utan endast ett sådant som respekterar grundlagar och demokrati. I denna demokrati beror emellertid inte lagarna på folkviljan, utan helt och hållet på Koranen och profetens sunnat (tradition). Det islamiska styrelse-skicket är av gudomlig nåd och dess lagar kan inte ändras, utbytas eller emotsägas".
Ruhollah Khomeini

5. ISLAM OCH KVINNORNA

Under senare år har man skrivit om islam och ett av tvisteämnena har faktiskt varit islams behandling av kvinnorna. Bilden man i västerländsk massmedia angivit har kritiserats hårt ifrån islamskt håll.

"Det islamska livsmönstret, om det tillämpas rätt, ger kvinnan en god och trygg ställning; islams kvinnosyn stämmer överens med kvinnans natur och medfödda egenskaper; det som skall räknas är den 'sanna islam', islam enligt (rätt tolkad) koran och sunna och inte den faktiska behandlingen av kvinnor i islamiska länder". 6)

För att undvika att behandla denna kritik orätt kommer jag enbart att försöka hålla mig till de islamiska texterna och jag kommer i stort sett undvika att redovisa den faktiska behandlingen av kvinnorna i islamiska länder under denna rubrik. Vidare redovisar jag både den utopiska och den praktiska islam. Med den utopiska islam menar jag den samling av regler i islam som är anpassade efter ett framtida, önskvärt liv i ett utopiskt islamiskt samhälle. Med den praktiska islam menar jag motsatsen, alltså de regler och utsagor i islam som reglerar det vardagliga livet på jorden.

5.1 DEN UTOPISKA ISLAM OCH KVINNORNA

"I islam spelar förkunnelse om den yttersta domen och människans öde efter döden en stor roll". 7)

Den utopiska islams budskap är att den som har varit trogen Gud och islam kommer att belönas med en evig plats i paradiset. De återuppståndnas belöning kommer enligt Koranen att medges efter deras faktiska gärningar och inte efter deras ras eller kön. I Koranen står:

Islam har på många olika ställen deklarerat att en kvinna som lyder Gud, islam och sin man är högtvärdig och det är just här den praktiska islam börjar att visa sig via genvägar. I Koranen har man gett några exempel på ytterst högtvärdiga kvinnor: Asiyeh, faraonens hustru som räddade Moses och kom att lida martyrdöden och Maryam, Maria, mor till Jesus, som blev havande utan jordisk sexuell kontakt med någon är exempel på sådana kvinnor.

"hade alla de egenskaper som en sann kvinna måste ha: att vara en bra muslin, en bra dotter, en bra hustru och en bra mor" 10)

nämner man Fatemeh; dotter till Mohammed, hustru till Ali och mor till Hassan och Hussein. Som en annan kvinnlig islamisk gestalt räknar man Khadidjeh, Mohammeds första hustru. För att människan senare efter döden och uppståndelsen skall få en plats i det älskvärda paradiset måste islam och Gud vara nöjda med hennes gärningar.

Vad måste en kvinna göra för att Gud och islam skall vara nöjda med henne; för att hon skall besitta en plats i paradiset och få evigt liv? Vilka regler och lagar reglerar hennes vardagliga liv som kvinna i ett islamiskt styrt samhälle? Det är här den praktiska islam kommer in.

5.2 DEN PRAKTISKA ISLAM OCH KVINNORNA

Åsikterna när det gäller de islamiska ställningstagandena gentemot kvinnorna är många och olika. Försvararna menar att den islamiska kvinnosynen är progressiv och anpassad efter de lokala traditionerna.

"Västerlänningar tenderar att se på Ayatollah Khomeini som en person som stoppar utvecklingsprocessen, till och med vrider den tillbaka; och kvinnans emenicipation, såsom den är känd i väst, tycks bromsas. Många tror att kvinnor tvingas tillbaka till medeltiden. Västerlänningarnas bild av islam stämmer väldigt bra här; man anser att islam är skadligt för kvinnor". 11)

Motståndarna å sin sida menar att tillämpningen av de olika islamiska reglerna i dagens samhälle på intet sätt kan sägas vara befriande för kvinnorna eller försvaras:

"Den islamiska religionen har säkerligen och utan tvekan jämställt kvinnorna med leksaker". 12)

Vilka rättigheter och skyldigheter har kvinnorna i islam och vilken av de två ytterligheterna har bäst värderat den islamiska kvinnosynen.

Som tidigare nämnts lägger man stor vikt vid korantexten och hadiserna i islam. För shierna är även mådjtahedins utsagor, shariabeskrivningen och deras tolkning av Koranen av stort värde. En sann shia enligt den fundamentalistiska shia-skolan måste i det vardagliga livet följa dessa lagar och föreskrifter. Mitt försök i detta avsnitt går ut på att redogöra för den fundamentalistiska islamska synen på kvinnan, därför kommer jag under den ovanstående rubriken att redovisas för vad Koranen egentligen säger om kvinnorna. Jag kommer även att redogöra för några av hadiserna rörande kvinnorna och även för Khomeinis utsagor och shariabeskrivning när det gäller såväl kvinnornas rättigheter som deras skyldigheter.

I mer än tio av koranens 114 suror, kapitel, har frågor kring kvinnor framkommit och där har de särbehandlats. De tre viktigaste surorna i sammanhanget är al-Nina (kvinnorna), al-Talagh (skilsmässan) och al-Ahzab (partierna). De andra viktiga koransurorna i sammanhanget är al-Baghara, al-Madia, al-Nur, al-Mudjadileh, al-Tahrim och al-Mumtahana. Även i en del andra suror har kvinnospecifika frågor framkommit. När det gäller de olika hadithsamlingarna har jag främst använt mig av Hedjazis "Miras-e emaman", imamernas arv. Även här har andra tillgängliga hadithsamlingar och hadithbeskrivningar använts. När det gäller Khomeinis tolkningar och utsagor har jag främst använt en av hans skrifter: Tuzihålmasael (lösning till problemen). Jag har även använt mig av boken "Citat av Ayatollah Khomeini", som är en bra översättning av en del av Khomeinis skrifter. Med hjälp av dessa skrifter vill jag redogöra för den ställning kvinnan kommer att få i det socioekonomiska livet om man tillämpar sharia-lagarna.

Kvinnan räknas oftast som en icke-jämställd samhällsmedlem i islam. Visserligen har hon fått rätt att leva och yttra sig och bara detta är en förbättring jämfört med de förislamiska förhållandena i Arabien för henne. Hennes röst hörs och därför har det i praktiken när det verkligen gällt, inte varit svårt att införa rösträtt för henne i de islamiska länderna. Men som redan har påpekats uppfyller en kvinna villkoren för en god och trogen muslim först när hennes man är nöjd med henne. I så fall kommer hon att få samma belöning som en god och trogen muslim, oavsett kön. Med andra ord kan "islam sägas vara en maskulin religion":

"De rituella plikterna åvilar männen i högre grad än kvinnorna. Moské-besöket är rekommenderat för männen, tillåtet för kvinnor; deltagande i den gemen-samma fredagsbönen är ett obligatorium enbart för männen, vallfärdens speciella dräkt bärs enbart av manliga vallfärdande. Om kvinnorna deltar i gemensam bön, skall de vara bakom männen eller avskilda på annat sätt. Att kvinnan skulle leda bönen, d v s fungera som imam (ledare), inträffar aldrig, om man än i vissa kretsar, lekt med tanken". 13)

En kvinna kan oavsett graden av hennes trofasthet och kunskap inte bli mådjtahed, titel för de högt religiöst sakkunniga.

"En individ får lyda och, följa en mådjtahed som är manlig, mogen, förnuftig, tolvimamsektens shia, icke-född av otukt, levande och rättvis". 14)

Här ställs en kvinna sida vid sida med de otrogna, de galna, de döda, de orättvisa, barnen och de som föds på grund av otukt ! Kvinnan får inte heller bli domare eller advokat. Här påstår försvararna att orsaken till detta är att kvinnorna är känsligare än männen och att även menstruationsperioden och dess verkningar på kvinnans fysik och psyke gör det svårt för henne att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra dessa arbeten.

"Mansboten för en dödad kvinna är traditionellt hälften av mansbot för man och i vissa fall kan vid vittnesmål ett manligt vittne ersättas av två kvinnor. Generellt räknas, i klassisk fikh (religionsvetenskap), kvinnan som mindre vittnesgill än mannen". 15)

Korantexten i Baqara-suren (2:282) vittnar om kvinnans inskränkta rätt vid vittnesmål. I vissa fall såsom mord är kvinnans vittnesmål inte giltigt. Man har under senare tid börjat tillämpa dessa regler i Irans rättslagar under rubriken 'vedergällnings-lagarna', som i fortsättningen skall användas för bestraffning av de som har gått emot reglerna.

Vedergällningslagarna kan sägas vara en systematiserad form av 'öga mot öga, tand för tand', och kommer att innebära stora ändringar i Irans rättslagar. Paragraf 5 av vedergällningslagarna lyder:

"När en manlig muslim med avsikt har dödat en kvinnlig muslim är han dömd till ghasas (vedergällning), men kvinnans förmyndare måste betala hälften av mannens mansbot till honom förrän vedergällningen verkställs". 16)

Med andra ord måste han betala hälften av mansboten till mördaren för att kunna verkställa bestraffningen. Mansboten räknas traditionellt till 4.3 kg guld och detta kommer att innebära att de fattiga får små, om inte omöjliga, chanser att verkställa vedergällningen. Detta när paragraf 6 lyder:

"När en kvinnlig muslim med avsikt dödar en manlig muslim är hon dömd till vedergällning. Ingen mansbot kommer att utbetalas". 17)

"Hör rättrogna, vedergällningen är föreskriven er när dråp sker: en fri för en fri, en slav för en slav, en kvinna för en kvinna. I vedergällningens lag ligger liv och trygghet för er, om ni rätt betänker den". 18)

Även andra inskränkningar i kvinnans rätt är påträffbara. Kvinnan har rätt att tjäna, inneha och förvalta egna pengar. Men hon ärver hälften så mycket som mannen (Koranen, al-Nisa: 4:11).

"Apologetiken försvarar skillnaden så: "Mannens ansvar är större, genom att sharia lägger enbart på mannen skyldigheten att försörja familjen, inklusive släktens kvinnor". 19)

Ghåtb menar att den ägande- och förvaltningsrätt som kvinnorna har i islam är unik i sitt slag och att

"inte ens europeiska kvinnor i dagens läge har samma rättigheter, personvärde och ansvar som de islamiska kvinnorna har". 20)

En av de frågor jag senare under rubriken "Diskussion" kommer att ta upp är just om kvinnans ekonomiska rättigheter vidgades i samband med islams uppkomst.

Islams ställning när det gäller kvinnornas rätt till utbildning är generös:

"Islam har också garanterat kvinnornas rätt till utbildning och undervisning och har proklamerat erövring av utbildningen som plikt för varje muslim, både män och kvinnor". 21)

"Ett ofta uttalat önskemål är att könen (utanför familjen/ släkten) skall hållas åtskilda, i synnerhet från och med puberteten; i skola, i arbete, i det offentliga livet". 22)

Detta innebär i praktiken att hon inte får gå i samma klass, eller åtminstone sitta icke-åtskild, från pojkarna/männen.

Samma allmänna regler försvårar hennes möjligheter att skaffa sig ett arbete utanför hemmet även om det nödvändiga villkoret är uppfyllt, d v s att hennes man/förmyndare samtycker och tillåter detta och i så fall kommer hon själv att få behålla lönen. Hennes man/förmyndare har ingen rätt att kräva pengar av henne. Det är just därför som påståendet

"En idealkvinna enligt islam är en kvinna som sitter hemma, lagar god mat, tvättar, tar hand om maken, föder många barn - helst pojkar" 23)

kan sägas vara riktigt. Kvinnan måste ha mannens skriftliga tillstånd när hon vill resa.

Ett populärt diskussionsämne när det gäller kvinnliga muslimer har under åren varit hennes klädsel. Enligt islam måste hon ha en anständig klädsel vilken skymmer hennes kropp och hår.

"Hennes värdighet hänger på hennes lydnad. Hon skall gömma sig för omvärlden.

Hon skall inte synas eller höras. (kvinnans röst är enligt islam upphetsande) hennes har skall absolut inte observeras av andra män. Håret sprider en speciell utstrålning, som upphetsar mannen sexuellt enligt islamska vetenskapsmän" 24)

har en av kritikerna skrivit. Kvinnodräkten har i praktiken blivit den kända 'chadår' vilken skymmer hela kvinnans kropp. Försvararna menar bl.a. att:

"Den islamska klädselns filosofi ar enligt oss baserad pa några orsaker, vissa av dent har psykisk grund, vissa har rötter i hemmet och familjen. vissa har social grund och slutligen hjälper det att kvinnan får högre värdighet och förhindrar hennes förströelse. Hedjab (skymningen, här kroppsskymning) islam har rötter i en viktig och avgörande tanke; islam vill att alla slags njutningar oavsett om de är baserade på synen. vidrörandet. sexuellt umgänge eller annat skall vara specifika för familjemiljön och i de inomäktenskapliga ramarna. Samhället skall enbart finnas till för att man skall arbeta och vara aktiv i det. Islam vill på detta sätt totalt skilja mellan dessa två miljöer". 25)

Försvararna menar vidare att varken dräkten eller åtskillnaden hindrar eller försvårar kvinnans möjligheter till arbete, samhälleligt engagemang eller socialt avancemang. Kläderna är enligt försvararna ett instrument för kvinnorna för att hindra samhället att se dem som målade varor.

"De kvinnor som var med och gjorde revolutionen var och är i islamisk dräkt, inte eleganta och målade damer som ni, som går omkring helt obetäckta och drar efter sig en lång rad av män. Utmanande kvinnor, som sminkar sig och går ut på gatan och visar sin hals, sitt hår, sina former, var inte de som besegrade Shahen. De har aldrig gjort något bra, de där.

De kan aldrig göra någon nytta, varken socialt, politiskt eller i yrkeslivet, därför att de blottar sig, distraherar männen och oroar dem. Dessutom distraherar och oroar de också andra kvinnor" 26)

svarade Khomeini, när Oriana Fallaci i en intervju med honom ställde en fråga om den islamiska kvinnodräkten.

Kvinnans möjligheter till karriär i det politiska livet är begränsade och att ha en kvinnlig politisk ledare är nära nog omöjlig. Förste imamen All lär ha sagt:

Dessa regler tillämpas även i praktiken. Den enda kvinna som i den islamiska historien har kunnat uppnå en viktig position är Mohammeds dotter och Alis hustru, Fatemeh. Att vara kvinna utgör inget formellt hinder för att bli parlamentsledamot eller president enligt den iranska islamiska republikens konstitution. Även om Khomeini själv med flera andra av sharia-tolkarna tidigare motsatt sig detta.

Följande telegram skickade Khomeini 1962 till Shahen, när han hörde att kvinnorna skulle få rösträtt:

"I Allahs namn, Allförbarmarens. Till Hans Majestätts mottagande. Efter framförelse av böner och hälsningar. Som f'amgår av tidningarna. har regeringen inte satt som villkor att vara muslim för att få rösträtt eller vara valbar i kommunal- och riksdagsval.

Vidare har regeringen givit kvinnorna rösträtt vid dessa val. Delta har givit prästerskapet och de övriga muslimska klasserna anledning att vara sårad.

Hans Majestät vet att landets bästa ligger i att den heliga islamiska religionens regler bevaras och att våra hjärtan får vila. Jag ber er att ni ger order om att vad som är emot den heliga religionen och den statliga religionen tages bort ifrån de statliga och partipolitiska programmen. Detta kommer att leda till att det nuslimska folket blir tacksamt". 28)

Den islamska traditionen ser ner även på dem som tar order av kvinnor. I en trovärdig hadith av första imamen Ali kan man läsa:

"Tre vägar till förintelse breder ut sig framför människosläktet; att lyda kvinnorna, att lyda vreden och att leva under lustens befallning". 29)

Alltså även om kvinnan inte längre är mannens ägodel kan hon inte inbilla sig att vara jämställd mannen. Även här framförs kvinnans emotionella egenskaper och hennes biologiska och psykiska natur som ett skäl för inskränkningar.

"är kvinnan först och främst mor, ansvarig för hemmet och familjen, den som tar hand om och uppfostrar barnen. Detta är bäst för barnen men också för kvinnan, hävdar man. Kvinnan skall besparas karriärkampen och dess bekymmer". 30)

"Kärnfamiljen är grunden för samhället och verkligt centrum för människans uppväxt och utveckling. Den ideologiska och målmedvetna överenskommelsen i familjeuppbyggnaden, som är den verkliga grunden till den växande, evolutionära rörelsen av människan har varit en central och avgörande faktor. Frambringandet av möjligheter till att nå denna målsättning är en av den islamiska styrelsens plikter.

Kvinnan kommer i ett sådant betraktelsesätt att lämna tillståndet att vara arbetskraft i tjänsten att sprida konsumtionslivet och utsugningen. Samtidigt återfår hon den viktiga och dyrkansvärda ställning som mor.

Hon kommer att få rollen att uppfostra troende framstegsvänliga människor. Hon kommer att bli medkämpande med männen i livets aktiva Detta innebär att kvinnan kommer all ha ett viktigt ansvar, vilket kommer att medföra att hennes värdighet större utifrån det islamiska synfältet". 31)

Men vilka rättigheter respektive skyldigheter kommer kvinnan att ha inom familjens ramar och hur kommer hon att behandlas där, i ett samhälle byggt på de fundamentalistiska muslimernas villkor?

Islam rekommenderar ett tidigt äktenskap. En människa bör ingår i äktenskapet så fort hon är tillräckligt mogen för att göra det. Flickornas rättigheter att välja äktenskapspartner är ytterst begränsad.

"Bruden kan inte tvingas till äktenskap, men hon har heller inte rätt att ingå det om hennes far eller bror motsätter sig det". 32)

Det är varken första eller sista gången i en kvinnas liv hon måste ta hänsyn till vad de närstående männen anser att hon måste göra. Hon kommer i hela sitt liv ha en far, make eller bror som sin förmyndare.

En man får samtidigt ha fyra fruar. Detta framgår även av korantexten. Villkoren för att kunna utnyttja denna rättighet är att mannen skall ha råd att ha flera fruar och att han skall kunna vara rättvis och behandla dem lika. I annat fall avråder Koranen männen att ha flera fruar. Försvaret av bestämmelserna angående polygyni är varierande. Khomeini själv har sagt:

"Lagen om de fyra hustruarna är en mycket progressiv lag och har skrivits för kvinnornas bästa, eftersom kvinnorna är flera än männen. Föredrar ni att kvinnorna blir horor hellre än att de gifter sig med en man med flera hustrur? Jag tycker inte det vore rätt om ensamma kvinnor blir horor därför att det är brist på män". 33)

"också med de stränga villkor som islam lägger på en man med två, tre eller fyra hustrur - han skall behandla dem lika, ge dem lika mycket kärlek och lika mycket tid - så är denna lag bättre än monogam". 33)

Mannan är familjens verkliga överhuvud, familjens imam. Det är han som har hela det ekonomiska ansvaret och det än han som är underhållsskyldig. Han har inte rätt att ställa ekonomiska krav på henne men han har all rätt i världen att förvänta sig hennes lydnad. Korantexten lyder:

"En rättskaffens kvinna skall vara lydig, trogen och tystlåten förtegen på det att Allah måtte beskydda henne". 34)

Kvinnan har rätt att arbeta utanför hemmet om mannen tillåter henne det. Hon har rätt att förvalta sina egna pengar så länge det inte går mot mannens intresse. Hon får gå hemifrån eller resa bort om hennes man inte misstycker och tillåter henne detta. Enligt Koranen har

"hustrun samma rättigheter som de rättigheter mannen rimligt äger mot henne". 36)

"Männen ska vara kvinnornas föreståndare p g a det företräde Gud givit somliga framför andra och de utgifter de har. Därför ska de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt. Och vad beträffar dem av vilka ni fruktar uppstudsighet, så varna dem, skilj dem ifrån bädden och aga dem. Men om de lyder er så sök inte sak med dem ". 38)

Mannen har alltså med andra ord till och med rätt att slå sina fruar efter behag! Mannens försörjningsplikt, som av försvararna har betraktats som ett privilegium för kvinnan, har i praktiken och även i korantexten medfört att kvinnan har blivit under-ordnad mannen. Mannen har företräde för att han har försörjningsplikt. Kvinnan har i praktiken blivit ekonomiskt beroende av mannen och detta har i sin tur fördjupat hennes underläge.

"En viktig regel är att den gåva som brudgummen förbinder sig att betala till bruden, ofta genom förhandling med kvinnans släkt, ska anges i äktenskaps-kontraktet". 39)

Kvinnan kan när som helst efter bröllopet utkräva den ovannämnda gåvan, mahren. Gåvan kan bestå av pengar, smycken, mark eller något annat. Denna gåva kan som försvararna hävdar sägas vara indirekt betalning för det arbete kvinnan utför hemma. I praktiken utkräver inte kvinnan mahren före äktenskapets eventuella upplösande och i så fall kommer mahren i praktiken att bli för en begränsad tid försörjningsmedel för kvinnan, som oftast har blivit ekonomiskt beroende av mannen.

Utomäktenskapliga sexuella förhållanden är strikt förbjudna i islam och betraktas som stor synd.

En gift kvinna som har haft utomäktenskapliga förbindelser med en man riskerar att bli stenad till döds. Lagarna är mer generösa när det gäller männen.

Förutom rätten till fyra samtida hustrur har en shiitisk man rätt till ett så kallat kortvarigt äktenskap, sigheh (matah). Ett sigheh-äktenskap som avvisas av sunniterna, kan komma till stånd när en man och en kvinna kommer överens om det korta äktenskapets tid (tiden kan variera allt ifrån ett par timmar till hundra eller till och med flera år) och det korta äktenskapets pris. Tidslängden för denna äktenskapsform är med andra ord begränsad och i förväg bestämd. Giftermålet kan äga rum även om inga fler än paret är närvarande. Inga vittnen behövs för att kunna ingå detta äktenskap.

Det totala antalet av de tidsbegränsade äktenskap en man samtidigt kan ingå är nästan obegränsade. En "tidsbegränsad" hustru ärver inte mannen. Mannen får när helst han vill, under förutsättning att han betalar dela det tidsbegränsade äktenskapets pris, avbryta äktenskapet. Den 'tidsbegränsade' hustrun har jämfört med den 'tidsobegränsade' vanliga hustrun mer integritet, hon får till exempel gå hemifrån utan erhållande av tillstånd från sin man. Å andra sidan är mannen inom denna äktenskapsforms ramar inte skyldig hustrun underhåll.

När det tidsbegränsade äktenskapets tid går ut, måste kvinnan vänta tills hon fått tre månads-reningar för att kunna gifta om sig. Denna tids-period kallas för 'edeh' och måste hållas av kvinnan efter skilsmässan även om äktenskapsformen är tidsbegränsad. Edeh hålls för att kvinnan och alla andra med säkerhet skall veta att hon inte är gravid genom det förra äktenskapet. Undantagen från denna tid är

"den kvinna som inte är mer än nio år gammal eller är i klimakteriet. En sådan kvinna får gifta om sig strax efter skilsmässan ". 40)

Kvinnans rättigheter när det gäller att begära skilsmässa eller att förhindra den är mer begränsade än när det gäller att ingå äktenskap.

"Mannan har ovillkorlig rätt till skilsmässa, som sker genom att han uttalar skiljeformlen. Han kan återta hustrun (även mot hennes vilja), såvida inte den trefaldiga skilsmässan har skett". 41)

Mannen kan naturligtvis ingå ett nytt äktenskap direkt medan kvinnan som redan sagts måste vänta tre månadsreningar, traditionellt räknas denna tidsperiod som hundra dagar. Kvinnan kommer efter skilsmässan att få den i förväg avtalade mahren, om hon inte redan fått den. Förutom mahren som mannen är skyldig att betala, kommer han inte att utsättas för andra ekonomiska krav.

Även om skilsmässan är tillåten i islam försöker man så långt som möjligt förhindra den för att kunna bevara den ideala familjestabiliteten. I en hadith från Mohammad kan man läsa

"en sällsynt svårgenomtränglig doktrin, och den varierar mellan de olika skolorna. Mannen behöver aldrig (inge skälen till en förskjutning, det är hans ensak. Varje myndig och tillräknelig man kan begagna sig av för-skjutningsprivilegiet". 43)

Gemensamt för alla de olika skolorna är att kvinnans rätt att kräva skilsmässa är ytterst begränsad. Hon har rätt att kräva skilsmässa om paret före äktenskapet har avtalat en sådan rätt åt henne. I annat fall måste hennes skäl vara väldigt starka och manifesta.

"Accepterande anledning kan vara att mannen lider av vissa grava sjukdomar, av impotens, om mahr inte betalats enligt kontraktet, om mannen inte förmår för-sörja hustrun eller behandlar henne extremt illa". 44)

I de flesta fall går kvinnan miste om mahren, som skulle trygga hennes ekonomiska situation den närmste tiden efter att hon begärt skilsmässa.

Kvinnan får så att säga köpa sin frihet. Försvararna menar även i detta fall att kvinnans känslomässiga natur är en anledning till att hennes rätt är begränsad. Det sägs att det kan vara mycket riskabelt att ge henne rätten av kräva skilsmässa. Den heliga och högtvärdiga familjestabiliteten kommer i så fall att hamna i farozonen.

Mannen får absolut inte behandla kvinnan hur illa som helst men kvinnan måste samtidigt visa att hon är en god muslim och ha tålamod. Mohammad ha sagt:

Hennes befallningar bör alltså inte lydas av männen. Profeten går även vidare och säger:

"Om jag någonsin anser det nödvändigt att en människa faller på marken framför någon annan och dyrkar denna är det enbart kvinnan som kommer långt fram i täten. Jag kommer att ge henne order att falla till marken framför sin man". 47)

Även korantexten framför liknande tankegångar när den vill beskriva relationen mellan man och kvinna.

"Era hustrur är en åker för er. Besök alltså er åker efter behag. men uträtta också själv något gott". 48)

Liknande tankegångar är inte alls främmande för det nutida mäktiga prästerskapet. Khomeini menar att de skilsmässor som har beordrats av domstolarna efter kvinnans begäran under Shahens tid efter reformer och innovationer i de rättsliga villkoren för skilsmässor, inte är giltiga och om kvinnan efter en sådan skilsmässa har ingått äktenskap med en annan man betraktas detta som otukt. Skilsmässan är giltig enbart om kvinnan kan bevisa att de skäl hon hade för att begära skilsmässa har varit tillräckligt starka för att efter de religiösa reglerna kunna få skilsmässa. Rätten till skilsmässa efter egen begäran har hon om

"hon upptäcker, efter ingått äktenskap, att den äkta mannen är offer för en sinnessjukdom, att han är kastrerad, impotent eller att han har fått testiklarna bort-skurna". 19)

På sin höjd följer dagens prästerskap Mohammads sista bud angående kvinnorna, när han under sitt sista år sa:

"Acceptera mitt råd när det gäller att vara hygglig mot kvinnorna. Dessa är i edra händer och har inte makt över sig själva". 50)

Redan från början har man inom islam lagt vikt vid vem det är man gifter sig med. En kvinnlig muslim får inte ingå äktenskap med en icke-muslim. En manlig muslim får på samma sätt inte ingå ett tidsobegränsat äktenskap med en icke-muslim men däremot får han ingå ett tidsbegränsat äktenskap med en judinna eller kristen kvinna. Att ingå äktenskap med en icke-troende är tillåtet varken för den manliga eller kvinnliga muslimen.

Man är även noga med det psykiska tillståndet hos den kvinna en man har tänkt att ingå äktenskap med.

"Undvik att inga äktenskap med dumma och galna kvinnor för att ha en relation med dem är en skandal och de barn som föds av dessa har redan blivit förstörda och kommer att bli oförmögna att tänka". 51)

har man inom den fundamentalistiska islam påstått. Försvararna menar att detta har sagts för att undvika möjligheten att få barn med oönskade arvsanlag. Motsvarande regler för dumma och galna män har jag inte kunnat hitta någonstans.

När det gäller att ingå äktenskap med någon är islam även noga med de slavinnor som har funnits.

"En manlig muslim far gå i säng med sin slavinna och tillfredsställa sina sexuella behov men han måste vara aktsam sa att hon inte blir med barn" 52)

har femte imamen Mohammad Bagher sagt. Islam förbjuder på inget sätt giftermål med de slavinnor som accepterat islam, tvärtom rekommenderar man det men slavinnorna kommer att ha sämre utgångs-läge som hustrur jämfört med de fria kvinnorna.

När bröllopet ägt rum är det parets plikt att föda barn och uppfostra dem till goda muslimer. Islam accepterar på inget sätt abort även om graviditeten har tillkommit utomäktenskaplig förbindelse.

"Den kvinna som blir havande efter att ha begått äktenskapsbrott, får inte göra abort". 53)

Kvinnans roller efter barnets födelse blir två: Hon är både hustru och mor. Hon måste utföra de plikter som är ålagda henne så fullkomligt som möjligt.

"Den kvinna som ingått ett långvarig äktenskap, får inte gå utanför hemmet utan tillstånd av sin make; hon skall samtidigt vara tillgänglig för alla hans /listar och aldrig vägra honom något utan religiöst giltigt skäl. Om hon är honom fullkomligt underdånig, skall den äkta maken försörja henne med mat, kläder och husrum, vare sig han har medel till det eller inte". 54)

Om kvinnan, åtminstone till synes undervärderas som hustru kompenseras hon för den moderliga roll hon äger. Det är hon, som sköter hemmet, den plats där mannen får avkoppling och vila, som han förtjänar. Det är hon, som är familjeenhetens kärna. Det är hon, som ger männen mod och styrka i kris-och krigsperioder och sist men inte minst är det hon som uppfostrar goda muslimer. I en välkänd hadith från Mohammed sägs:

"En man frågade den helige Mohammad: Vem bland folket är mest värd mitt goda sällskap? Mohammad svarade, din mor. Mannen frågade vem mer? Mohammad svarade, din mor. Mannen frågade, vem mer? Det var först då Mohammad svarade, din far". 55)

Det är ålagt barnen att lyda föräldrarna och dyrka dem och det är ålagt föräldrarna att förbereda barnen för det framtida livet så att de så fort som möjligt bildar en ny familj vilken i sin tur skall bli en vagga för nya, goda muslimer.

"Man skall skynda sig med att gifta bort sina könsmogna döttrar. En av mannens lyckoupplevelser består i att hans dotter inte får sin första menstruation i faders-hemmet, utan i den äkta mannens". 57)

Denna regel gäller inte enbart flickorna, man måste även försöka få sin son att gifta sig så tidigt som möjligt. I en hadith från Mohammad sägs det:

"En man som hette Akaf kom en dag till Mohammad. Profeten frågade honorm: Har du gift dig? , Akaf svarade: Jag har inte gift mig än. Mohammad frågade: Har du ingått kortvarigt äktenskap med någon? Akaf svarade: Nej. Guds budbärare frågade: Har du råd att göra det rent ekonomiskt? Akaf svarade: Ja. Mohammad sa väldigt allvarligt: Gift dig annars kommer du att bli betraktad som en syndare". 58)

Islams regler, när det gäller olika äktenskapliga moment, är många. Det är rättesnören som om-fattar mycket i det dagliga livet; normer alltifrån för att se på varandra till hur själva samlaget får och inte får gå till. Jag avrundar det hela med ett påstående av Khomeini:

"De kvinnor som härstammar från Profeten i rätt, nedstigande led, kommer i klimakteriet vid sextio års ålder. De andra vid det femtionde levnadsåret". 59)

Skillnader och ojämlikheter och männens företräde försvinner inte ens efter döden. I Koranen har det sagts:

"Där (i paradiset) finns det de skönaste och under-baraste flickor vilka sitter i tälten åt er. Av djiiner (demoner eller onda andar) och människor har ingen ännu berörts. De sitter på gröna präktiga kuddar och mjuka härliga mattor" 60)

"åtrån till kvinnor, barn, guld och silver, ädla hästar, boskapshjordar och åkrar tycks människorna skön. Men denna är till nytta endast för detta liv, och den skönaste tillflyktsorten är hos Allah. Säg: 'skall jag förkunna er något som är förmer?' De fromma skall en gång bo hos Allah i trädgårdar där floder flyter fram. Där skall de vistas tillsammans med obefläckade jungfrur och Allahs välbehag skall komma dem till del". 61)

Sådana meningar, som beskriver vilka belöningar de rättrogna männen skall få, kan man hitta i Koranen. Men ingenstans i Koranen eller i de andra religiösa texterna har jag kunnat hitta någon men-ing som på samma sätt visar att även kvinnorna kommer att få motsvarande förmåner.

5.3 KOMMENTARER

2) Kvinnornas ekonomiska rättigheter är ytterst begränsade i islam. Nästan hela tiden är det männens samtycke som är av avgörande betydelse

3) Kvinnans sociala ställning i islam är svag. Detta troligen främst p g a de bristande ekonomiska rättigheter hon har.

Även om kvinnan enligt den islamiska teorin är en människa, är hon i praktiken inte mer än en människa av andra rangen.

"Människan gör religionen, religionen gör inte människan. Religionen är just självmedvetandet och självkänslan hos den människa som antingen ännu inte funnit sig själv, eller som åter förlorat sig själv".
Karl Marx

6. VAD ÄR RELIGION?

En latent frågeställning när man vill analysera den islamiska kvinnosynen är frågan om islam själv som en etablerad religion. När vi inte vet vad en religion är och vilka roller den har i ett samhälle och hur den kan påverka människorna, kan vi inte redogöra för den attitydsbildande funktion den har. Vad är religion, vari ligger dess styrka, vad är dess ursprung och vilken roll spelar den i dagens samhälle? Dessa är enbart några få av de intressanta frågeställningar som dyker upp.

Min avsikt, som framgår av problemprecisering och syfte, är att använda den historiska materialismen som förklaringsmodell. Det är därför som jag redo-gör enbart för den materialistiska historieuppfattningens syn på religionen och dess funktioner.

Den materialistiska historieuppfattningens centrala tes ligger i uppdelningen av det mänskliga samhället i två delar: basen och överbyggnaden. Marx menar att:

"I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produk-tionskrafter.. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur: den reella basen, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det sam-hälleliga medvetandet. Det materiella livets produktions-sätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget". 62)

Marxisterna menar att även om en växelverkan råder mellan basen och överbyggnaden så är det i sista hand den förra som är av avgörande bety-delse när det gäller att åstadkomma markanta för-ändringar och innovationer i det samhälleliga livet.

Religionen är liksom staten, lagen, polis- och militärväsendet, massmedia, ideologier, skolan mm, en av överbyggnadens beståndsdelar.

Religionen är ett resultat av mänskligt tänkande, ett tänkande i sin tur som bestämts av samhällets sätt att producera och som återspeglar de sam-hälleliga psykiska behoven.

Människan är en varelse som till skillnad från andra varelser, använder verktyg för att producera sina förnödenheter. För att kunna utföra detta måste hon kunna tänka samt analysera många olika företeelser. Engels menar att:

"Man kan skilja människorna från djuren med hjälp av kriterier som medvetande, religionen eller vad som helst. I själva verket börjar de skilja sig från djuren så snart som de börjar att producera sina existensmedel. Ett steg i utvecklingen som betingas av deras kroppsliga organisation..." 63)

Det är alltså vår förmåga att producera för egna behov som skiljer oss ifrån djuren och inte förmågan att tänka som somliga tänkare tidigare har antytt. För att kunna tillfredsställa sina materiella behov har människan varit tvungen att förändra naturen och ur den framställa verktyg som man kunnat använda för att producera för egna behov. Produktionen kunde enbart äga rum under vissa former och förhållanden. Människan började producera för att frigöra sig från naturens betingelser men hon kom att förslavas. Nu blev det i stället för naturen, produktionen som övertog kon-trollen över människan; produktionen förslavade sin egen upphovsman. Världen kom att bli en omänsklig värld där tingen började härska. Det blev produktionen och inte människorna som hade den avgörande makten över situationen och bestämde över utvecklingen.

Med tiden kom de frågor som människan ville veta svaren på, att bli allt flera. Människan blev allt mer fascinerad av naturens mystik, vilket orsakades av hennes ringa kunskap och därigenom blev möjligheterna att besvara de många frågorna marginella.

Hennes svar på problematiken blev unikt: hon skapade okunskapens systematiserade kunskap, religionen. Människan skapade religionen och lät de många gåtorna få mystiska svar (som fördröjde de vetenskapliga lösningarna). Religionen gav människorna möjlighet att frigöra sig från sin okunskap, men på ett illusoriskt sätt. Människan var i behov av att få en övernaturlig kraft som kunde ge henne svar på de många frågorna. Religionen tillhandahöll denna kraft.

Men religionen kom att betyda något utöver detta. Den kom att bli en byggsten till en värld av illusioner, där människan kunde känna sig fri från den omänskliga världen. Mot den hårda reella världen hade människan hittat ett botemedel: religionen, som visade henne vägen till en ny och annorlunda värld, en värld vars ingång var öppen för alla som ville acceptera och underkasta sig självklarheter. I denna värld fick människan sin efterlängtade frid. Men priset var högt: hon beröva-des sin förmåga att tänka rationellt.

Religionen kom efter en tid att spela ytterligare en roll. Den användes av de besuttna till att legitimera sin rätt att fortsätta att förtrycka massorna.

"Religionen är de betryckta kreaturens suck, hjärtat hos en hjärtlös, anden i fattigdomens tillstånd. Den är folkets opium". 64)

Att Marx har betraktat religionen som opium för folket har sin förklaring i den iilusionsskapande trygghetskänsla den kan erbjuda de självuppoffrande människorna. Marxisterna har aldrig förnekat de möjligheter religionen kan erbjuda när det gäller de troende massorna.

"Att betrakta religionen enbart som ett opium för folket vore att djupt underskatta energin och den skapande kraften i de förtrycktas kamp. De härskande segrar inte alltid och de förtrycktas historiska uppgift är inte att ständigt vara förtryckta, utsugna och manipulerade. Varje härskarsystem i historien har grävt sin egen grav och slutat med det härskande skiktets undergång, då den samhälleliga kampen fört nya sociala grupper till makten. Klasskampen är aldrig jämn och dess ojämnhet är själva historiens puls. Motsättningen mellan överhet och undertryckta manifesteras inte bara i den samhälle-liga fördelningen av egendom, arbete och makt utan på alla samhällets nivåer, det vill säga i lagar, sociala institutioner, ideologi och sålunda även i religionen". 65)

Olika samhällsskikt och klasser tar så länge den vetenskapliga kunskapen inte nog kan tillfredsställa deras samhälleliga önskningar, olika former av religionen i sin tjänst för att nå sina syften.

Religionen i sig ha inte från början varit källan till förtrycket och utsugningen.

Det är först när religionen använts av utsugarklasserna för att underkuva det folkliga motståndet, som den blivit ett instrument för att legitimera förtrycket.

Den karismatiska makt religionen ger åt de andliga ledarna byggs på den underkastelse religionen vilar på. Det är denna makt de maktlösa påtvingar sig själva genom att acceptera att leva i religionens illusionsrika värld. De härskande klasserna använder religionen genom att integrera sina egna klasståndpunkter i religionen. På detta sätt kommer religionen med hjälp av sin förlamande kraft att bli ett vapen i händerna på förtryckaren. Den härskande klass som använder sig av religionen vill på detta sätt befästa sina positioner i samhället. Den kan legitimera sina handlingar samtidigt som den tröstar de utsugna klasserna med hoppet om belöning i himlen som kompensation.

Människornas befrielse från den falska medveten-het religionen framkallar hos dem är enligt den materialistiska historieuppfattningen, nödvändig för deras ekonomiska och politiska befrielse.

"Att upphäva religionen som folkets illusoriska lycka är att kräva dess verkliga lycka. Kravet att det skall uppge illusionerna om sitt läge är kravet på att uppge ett tillstånd som behöver illusionerna. Religionskritiken är alltså ett embryo till kritiken av den jämmerdal, vars gloria religionen är" 66)

Kampen för att förändra delar av överbyggnaden är enligt materialistisk historieuppfattning, kampen för att förändra basen.

Islam är i dagens läge lika lite orsaken till kvinnoförtrycket som kristendomen under medeltiden var orsaken till det allmänna förtrycket, även om både kristendomen och islam har använts för att legitimera förtrycket. Kampen mot utsugningen har kampen mot den etablerade religionen som en komponent i sig.

"Religionens orsaker undanröjs först när utsugningen av människan genom människan upphävs. När det klasslösa samhället upprättats och klassamhällets rester slutgiltigt övervunnits; när den kommunistiska samhällsordningen utvecklats och arbetarklassens vetenskapliga världs-åskådning, den dialektiska och historiska materialismen har nått en vidsträckt spridning, då skall religionen försvinna ur samhällets liv" 67)

"Mänskligheten är maskulin och mannen definierar kvinnan inte sådan hon är i och för sig utan i hennes förhållande till honom själv. Hon betraktas inte som en självständig varelse utan är bara vad mannen bestämmer att hon skall vara. För honom är hon kön och alltså är hon det helt och hållet. Hon är den oväsentliga gentemot den väsentlige. Han är Subjektivet, det Absoluta - hon är det Andra".
Simone de Beauvoir

7. KVINNOFÖRTRYCK - EN ISLAMSK FÖRETEELSE?

Att redogöra för orsaker till uppkomsten av en patriarkalisk ideologi måste ske i samband med er redogörelse för det globala kvinnoförtryckets orsaker. Att överbyggnaden av det mänskliga samhället är maskulin och att lagarna, normerna och traditionerna skyddar männens sak framgår av en ytlig analys av samhällena. Det som behöver en utförlig analys är orsakerna till den maskulina världens uppkomst. Är det männens 'grymma och chauvinistiska natur' som har lett till den existerande okvinnliga världen eller måste orsaken sökas någon annanstans? Blev islam och de flesta andra ideologier patriarkaliska för att stiftarna varit män? Islam är som redan nämnts varken den första eller sista institution som ser på världen och människorna med uppsatta regler och normer som gynnar männen och förtrycker kvinnorna. Den är bara en av många.

Om man uppfattar sharia-reglerna som förtryck-ande ifråga om kvinnor, måste man genast försöka besvara en del intressanta frågor av typ: Är det islam i sig som är orsaken till kvinnoförtrycket eller är det i verkligheten så att orsaken till kvinnans svaga ställning i islam måste sökas i något annat? Hur är kvinnans ställning i kristendomen och i andra ideologier? Hur är kvinnans verkliga ställning i dagens samhällen och det inte bara i de islamiska länderna utan även i västvärlden? Frågorna kan besvaras enbart om man relaterar dem till den globala situationen och orsakerna till denna.

Att efter en del undersökningar komma fram till slutsatsen att kvinnans ställning i islam är svag är en sak och att utpeka islam som orsaken till kvinnoförtrycket är en helt annan. Marxismen menar att islam liksom alla andra religioner och sätten att tänka på överhuvud taget, utgör en del av samhällets överbyggnad vilket har sin rot i samhällets produktionssätt.

Feministerna som ser männen och deras natur som orsaken till kvinnoförtrycket menar att den materialistiska historieuppfattningen inte kan redogöra för orsakerna till kvinnoförtrycket och än mindre med hjälp av sin klassteori avlägsna kvinnoförtrycket i ett framtida socialistiskt samhälle. De menar att kvinnorna förtrycks av sina män oavsett om de kommer från borgarklassen eller arbetarklassen och därför kan den ekonomiska frigörelsen inte frigöra kvinnorna. Kampen måste enligt feministerna föras i samlade kvinnoled mot männen och den samhällsstruktur männen givit upphov till.

Vad säger marxisterna? De menar att även om förhållandet är sådant att kvinnorna i alla samhällsklasser förtrycks och att arbetarklasskvinnorna utsätts för det dubbla förtrycket får inte orsaken till detta sökas i männens natur. Männen förtrycker visserligen kvinnorna men att situationen har blivit sådan har sin rot i samhällets ekonomiska situation. Därför måste kampen för kvinnornas frigörelse ske samtidigt som kampen för den ekonomiska frigörelsen.

Här vill jag kort redogöra för den materialistiska historieuppfattningens analys av orsakerna till de patriarkaliska samhällena och ideologierna. Världen har långt ifrån alltid sett ut sådan som den gör i dag och förändringarna har alltid förorsakats av förändringar i sättet att producera. De första människorna levde i en annan form av samhälle. Deras fysiska svaghet var orsaken till att de levde i hjordar för att kunna försvara sig mot de andra djurarterna.

Människan förfogade inte över några ägodelar, alla vara tvungna att på lika villkor delta i alla aktivitetsformer för att kunna klara sig. Männen och kvinnorna arbetade sida vid sida och delade livets börda lika.

Ingen människa hade möjlighet till eller intresse av att förtrycka eller utsuga någon annan. Det bästa försvaret av de primitiva hjordarna gentemot de ständiga hoten var en total och sammanhållande solidaritet.

"Under denna period fanns det inte, och kunde inte heller uppstå, någon beroendeställning för kvinnan under mannen eller någon olikställighet". 68)

Men utvecklingen avstannade inte, utan det mänskliga samhället delades efter de naturliga betingelserna i två delar: en del av stammarna började att bruka jorden medan en del andra försökte att livnära sig på boskapsskötsel och jakt.

Arbetsfördelningen mellan männen och kvinnorna i dessa två typer av stammar kom att bli olika. Kvinnan kom därför att ha olika ställning i dess två stamformer. Människans produktion skilde henne från de andra djurarterna och hennes roll i produktionsprocessen bestämde hennes relation till de andra i den egna arten. Människans ställning i samhället bestämdes av hennes roll i produktionen.

"I den jordbrukande stammen hade hon inte bara full-ständig jämlikhet utan även också periodvis en ledande roll. Bland de nomadiserande boskapsskötarna däremot ökades och förvägrades så småningom kvinnans under-ordnade, beroende och förtryckta ställning" 69)

Kvinnorna var de jordbrukande stammarnas huvud-producent och därför erkände vissa av dessa stammar matriarkatet, kvinnans hegemoni. Engels menar att privategendomens uppkomst medförde en uppdelning av samhället i olika klasser, den var även orsaken till männens förtryck av det kvinnliga könet. Kvinnorna kom i fortsättningen att stanna hemma medan deras män deltog i produktions-processen. Med hjälp av den makt privatekonomin gett männen, undervärderade de det viktiga arbete kvinnorna utförde hemma. Kvinnorna kom att bli hemmets och kökets slavar i den nya, manliga världen. Kvinnorna fick privilegiet att stanna hemma under sista tiden av havandet och det nyfödda barnets tidiga dagar, på detta sätt kom hon att förslavas.

Ideologier och normer har direkt samband med produktionsförhållanden och männen som var huvudproducenter överallt i världen, kunde därför utforma normerna, reglerna med mera, så som de själva ville och produktionssättet krävde. Dessa normer och regler stred mot kvinnornas intresse därför att de med sin ringa roll i produktionen inte kunde påverka besluten och tänkesätten.

Religionerna och ideologierna fick liksom traditionerna legitimera männens överlägsenhet. Männen med sitt monopol på överbyggnadens ramupp-ställning gav kvinnan en plats i deras värld efter deras egna villkor. Männen skapade religionerna och med dem ett instrument att bygga in sin överlägsenhet i kvinnans kunskapsvärld.

Islam som också den är patriarkalisk är den enda av de stora världsreligionerna i vilken Gud inte är maskulin. Patriarkaliteten i andra religioner och ideologier från den gamla tiden och i deras ursprungliga form är minst lika påtaglig som i islam. Varken judarnas Messias eller någon av Jesus lärjungar är kvinnor. Paulus har sagt:

"Kvinnan bör i stillhet låta sig undervisas och därvid helt underordna sig. Däremot kan jag icke tillstädja en kvinna att själv uppträda såsom lärare, ej heller att råda över sin man; fastmer må hon leva i stillhet. Adam blev ju först skapad och sedan Eva och Adam blev icke bedragen, men kvinnan blev svårt bedragen och förleddes till överträdelse. Dock skall kvinnan, under det hon föder sina barn, vinna frälsning, om hon förblir i tro och kärlek till helgelse, med ett tuktigt väsende" 70)

Den kvinna som den tidiga kristendomen ville ha var en kvinna som teg i församlingen. Fortfarande i dag ser vi många spår av patriarkatet i kristen-domen. Den fundamentalistiska kristendomen kan fortfarande inte acceptera kvinnliga präster för att bara ta ett exempel.

De styrande, makthavande männen har fram till idag, hela tiden försökt undvika att erkänna kvinnans rättigheter. Kvinnans sociala och ekonomiska villkor har självfallet förbättrats medan hennes värdighet i praktiken är långt ifrån den-samma som mannens.

Det var först under 1900-talet som kvinnans rösträtt accepterades i många länder och i en del länder saknar hon än i dag rättsliga rättigheter.

Kvinnorna räknas fortfarande i männens värld som det andra könet. Hon arbetar i stor utsträckning hemma och hennes hemarbete avlönas inte. Den moderna familjen har fortfarande många glimtar kvar av de gamla normerna och traditionerna eller som Marx har uttryckt det:

"den moderna familjen bär inom sig embryot inte bara till slaveri utan också till livegenskap eftersom den redan från allra första början är sammanknuten med jord-bruksarbete. Den bär inom sig en miniatyr av all antagonism som senare utvecklas i större skala inom samhället och dess stat". 71)

Att traditionerna och normerna inte har ändrats när det gäller kvinnorna (även om det nuvarande produktionssättet använder dem i mycket stor utsträckning) beror enligt Engels på att utvecklingen av dessa släpar efter produktionssättsutvecklingen.

De flesta normer och traditioner som fortfarande finns i samhället har vi ärvt från det feodala produktionssättet. Det kapitalistiska produktions-sättet måste få normer och traditioner i sin överbyggnad som passar det. Förändringen av normerna och traditionerna från de feodala tiderna till de kapitalistiska är observerbar än i dag. Denna förändring sker sakta men säkert.

Kvinnans befrielse och hennes aktiva deltagande i den samhälleliga produktionen är direkt relaterade till varandra.

"Kvinnans befrielse, hennes jämställdhet med mannen är och förblir en omöjlighet så länge kvinnan förblir utestängd från det samhälleliga produktiva arbetet och uteslutande får syssla med det privata arbetet i hemmet". 72)

I dag när kapitalets villkor har lett till att även den kvinnliga arbetskraften används i allt större ut-sträckning för den samhälleliga produktionen har kvinnans befrielse närmat sig.

"Kvinnorna är ingen klass. Kvinnorna tillhör olika klasser. Kvinnor står på olika sidor i klasskampen. Deras liv berörs av denna kamp - precis som männens" 73)

Även om kvinnoförtrycket förekommer i alla samhällsklasser, även om männen inom varje klass har företräde framför kvinnorna i samma klass, sammanfaller kampen för kvinnans frigörelse med kampen för arbetarnas befrielse. Kvinnans kamp är hårdare än männens därför att hon måste bekämpa det dubbla förtrycket som hon har fått leva med i många århundraden.

"Ingen befrielse för mänskligheten kan tänkas utan könens likställighet och oberoende i socialt hänseende" 74)

har Bebel sagt och könens likställighet är en av grundstenarna i det socialistiska samhället.

Kvinnorna kommer inte omedelbart efter den socialistiska revolutionen att känna sig jämställda med männen. De borgerliga normerna och traditionerna människorna i ett socialistiskt samhälle ärvt från de besegrade kapitalistiska produktions-förhållandena, kommer inte att försvinna över en natt. Många idéer, levnadsvanor och morallagar kommer så småningom att upplösas och utplånas och ersättas av nya. Överbyggnadens olika delar kommer att genomgå förändringar för att anpassa sig till den nya basen, det socialistiska produktionssättet. När detta ägt rum kommer kvinnan liksom mannen, inte att utsättas för någon form av förtryck. Varken klassförtryck eller könsförtryck skall förekomma.

"Det är inte människornas med-vetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras sam-hälleliga vara som bestämmer deras medvetande"
Karl Marx

8. VARFÖR BLEV KVINNANS STÄLLNING SVAG I ISLAM?

Tidigare i rapporten har jag försökt att redogöra för hur den fundamentalistiska islam ser på kvinnorna. Jag har även redogjort för de lagar och regler som reglerar kvinnans rättigheter respektive skyldigheter i det islamiska regelsystemet, sharia. Min slutsats av denna redogörelse har varit att den fundamentalistiska islam vars företrädare i dag är Khomeini är en patriarkalisk ideologi som systematiskt för-trycker kvinnorna. Jag har vidare redogjort för den historiska materialismens ståndpunkt i fråga om religioner och det globala kvinnoförtrycket. Vad som fortfarande är oklart är orsaken till uppkomsten av de islamiska regler som reglerar kvinnornas rättigheter. Om den historiska materialismens tes om produktionssättets avgörande påverkan på överbyggnaden är riktig måste den kunna förklara varför den islamiska ideologin blev patriarkalisk.

Det finns inga lagar eller regler någonstans i världen som inte är framkallade av samhälleliga behov.

Den materialistiska historieuppfattningen vars två främsta grundare är Marx, Engels och Lenin, säger oss att orsakerna till de olika samhälleliga företeelsernas uppkomst, i sista hand ligger i samhällets sätt att producera sina nödvändigheter. De olika gruppernas och skiktningarnas position i samhället bestäms av den roll de har i den samhälleliga produktionen.

Islamiska fundamentalister har en statisk syn på samhället. De menar att de lagar och regler som stiftades av den tidiga islam måste gälla än i dag. De vill genomföra Koranens regler till punkt och pricka. Deras tolkning av Koranen har inte den dynamik som samhällsutvecklingen kräver. Därför har deras syn på kvinnorna ett direkt samband med det sätt på vilket produktionen ägde rum när det islamiska regelsystemet utformades. Därför måste vi, för att kunna få klarhet i orsakerna till kvinnans svaga ställning i det regelsystem som stiftades under Mohammeds tid och som förespråkas av bland andra Khomeini och hans anhängare, gå tillbaka i tiden och undersöka vilket slags produktionssätt som rådde i Arabien under det tidsskede då Mohammad med sitt budskap började bjuda folk till islam.

Den arabiska halvön, med en yta som är ungefär lika stor som en fjärdedel av Europas yta, ligger i sydvästra Asien. Halvön

"utgör icke vare sig i geografiskt eller i etnografiskt hänseende ett enhetligt område". 75)

Arabiens klimat är mycket hett och det råder stor vattenbrist på stora delar av halvön. De olika geografiska faktorerna och tillgången eller bristen på vatten kom att ligga till grund för skillnader i produktion och kultur på olika delar av halvön.

"Västra sidan av den arabiska halvön består närmast röda havet av en lång, utomordentligt het och osund kustremsa. Ovanför denna höjer sig landet terrassformigt upp mot högslätten och bildar före den egentliga platån en rad bergskedjor, som överallt genombryts av djupt inskurna dalar. Botten av en sådan dal utgör under den torra årstiden en fullkomligt uttorkad flodbädd. Delvis är detta bergland en fortsättning av de vulkaniska stenöknar som börjar öster om Jordan. Randbergens område från Aqaba till trakten söder om Mekka heter Hedjaz. Detta är det område där islam uppstått. Mekka ligger i en stenig, ofruktbar dalsänka ett tiotal mil från kusten. Innanför Randbergen utbreder sig i halvöns centrala delar en högslätt, Nedjd, vars breda platåer sakta höjer sig över varandra till en genomsnittlig höjd av 800 meter. Området har ett friskt, hälsosamt klimat, träd är icke sällsynta, och betes-markernas grönska kan under gynnsamma förhållanden bestå året runt.

Den sydvästra delen av halvön är Yemen. Landet var fordom säte för en rik kultur och var då bekant för sin fruktbarhet, vilken till en del berodde på ett med utomordentlig omsorg anlagt bevattningssystem. Yemens tillbakagång tillskrives enligt den arabiska traditionen och även av inskrifter om omvittnad historisk katastrof. Bevattningsdammen vid Marib brast, vilket hade till följd en förhärjande översvämning, från vilken landet sedan aldrig återhämtade sig. Den sydvästra kuststräckan, den s k rökelsekusten och Oman i sydöstra hörnet, ligger historiskt och geografiskt mer avsides från den historia vars skådeplats vi här har att skildra. Öster om Yemen och söder om Nedjd utgörs det inre av en hittills till stor del outforskad öken. Under tiden efter vårregnet upp-växer här en rik vegetation och de nomader som bor där, beduinerna, beger sig då med sina hjordar in i landet. Snart förbränner emellertid den tropiska solglöden denna växtlighet och stammarna måste skynda sig till-baka till sina vanliga boplatser. Till en del synes emellertid detta område bestå av ödemarker, som aldrig beträds av människofot. Nordarabien stod sedan många hundra år tillbaka under romersk-bysantinskt och iranskt inflytande. I de mestadels stäpp- och ökenartade områdena mellan floderna Jordan i väster och Eufrat i öster, den syriska öknen, strövade flera arabstammar omkring i ett nomadiserande levnadssätt. Men dessa beduiner måste av ekonomiska skäl även söka anknytning till kulturlandet. På marknaderna i de städer som låg öknen närmast bytte de till sig de produkter som den bofasta befolkningen lämnade i utbyte mot deras egna alster från hjordarna. Här och var övergick de till en mer eller mindre bofast tillvaro med köpenskap som främsta näringsfång". 76)

Att jag använder denna långa sammanfattning av den geografiska beskrivning Widengren ger i sin utmärkta bok "Mohammad" har sina orsaker. Jag vill på detta sätt ge läsaren kännedom om det land där islam uppstod. En viktig fråga återstår: Hur livvärde sig folket på denna enorma halvö i slutet av 500-talet?

Det vi vet om befolkningen är att de huvudsakligen var nomader, beduiner. Andelen av de som bodde i städer var ganska liten. Oftast livnärde sig stads-borna av handel. Pga det heta klimatet var det enbart kring de enstaka oaserna som de mindre stadssamhällena kunde växa upp. Städerna var fästen för de rika köpmännen som gjorde stora insatser genom att förmedla olika varor. Mekkas bebyggelse t ex

"berodde helt och hållet på den handel som knöts till den årliga stora vallfärden". 77)

Köpmännen tjänade stora pengar under dessa tider och ordnade olika marknader där de kunde utbyta eller sälja sina varor. I Mekka var Qhureish den mäktigaste stammen. Det var Qhureisherna som styrde Mekka och dess blomstrande handel. För dem var det av stor betydelse att de traditionella pilgrimsfärderna skulle fortsätta, därför gjorde de allt de kunde för att skydda och utvidga trafiken. En stor del av stadsbornas inkomst förtjänades genom inköp, transport och försäljning av olika varor och inte genom produktionen av dessa. En utvidgning av handeln kom med tiden att bli en nödvändighet för stadsborna.

"Sydarabiens politiska makt och välstånd grundade sig nästan uteslutande på köpenskap. De produkter som omtalas i de gamla källorna som handelsvaror är alltid desamma: guld, ädelstenar och välluktande parfymer och kryddor. Det sydarabiska området tjänstgjorde som ett väldigt magasin för de varor som köptes i Abessinien och framför allt i Indien och som sydaraberna med kraftig vinst förmedlade till Medelhavsvärlden. Utmed Röda havets kust sökte sig deras karavaner upp mot Syrien". 78)

"Mekkaborna deltog i de karavaner som oftast kom från Yemen och via Mekka gick till Syrien. Köpmännens inkomst var aldrig mindre än femtio procent av det investerad kapitalet och ibland var vinsten lika med investeringen". 79)

De viktiga handelsvarorna som Petrosovskij nämner men Widengren inte tar upp är slavar, slavinnor och kryddor.

Som redan påpekats utgjorde handelsmännen endast en bråkdel av den totala befolkningen. Beduinerna utgjorde den stora folkmajoriteten. De var många och mycket fattiga.

"Livet under förhållandena i öknen hade aldrig varit lugnt. Beduinerna hade så gott som inga förpliktelser mot någon utanför den egna stammen. Knappheten på detta livets goda och en aggressiv läggning, ständigt glödande i den brännande solen, hade medfört att rövaren var en stående företeelse och hans yrke ett vittnesbörd om manlighet". 80)

Sanningen är att den hårda miljön och den ofruktbara marken oftast tvingade beduinen, som inte kunde livnära sig på enbart boskapsskötsel att utföra plundringsfärder. De försökte så gott de kunde att livnära sig på produkterna från sina hjordar.

"Man finner hos dem både får och getter samt som riddjur hästen och åsnan. Viktigast av alla husdjuren är emellertid kamelen. De dricker dess mjölk, äter dess kött dock endast till fest eller i tid av yttersta nöd, kläder sig i dess hud och väver sina tält av dess hår. Utan kamelen skulle ökenaraberna icke kunna existera". 81)

Livsvillkoren var hårda för beduinerna, det gällde att kämpa med alla medel eller dö. Deras svar på undernäringen var plundring.

Kampen för att överleva var på intet sätt lätt och innebar att ett ständigt krigstillstånd rådde i området. De inre konflikterna och orsakerna till dessa var många.

"Stammarna låg nästan i oavbruten fejd med varandra. Man tvistade om källor, betesmarker och boskap". 82)

Handelskaravanerna var viktiga och ständiga måltavlor för beduinernas anfall. Beduinerna var tvungna att på alla möjliga sätt stärka sig. Därför var stambanden och stamkänslan starka hos dem.

"Man kan säga att stamlojaliteten utgjorde själva fundamentalet i beduinsamhället och den drivs till yttersta konsekvenser. Det är som medlem av stammen, stamavdelningen, familjen, som individen betyder något. Det är rätt, som gagnar den egna stammen. Lojaliteten sträcker sig inte längre. Det betyder, att det är orätt att stjäla från en stamfrände, men inte från en annan stam. Razzian, rövartåget, blir på den grunden inte något oetiskt, utan motsatsen". 83)

Vi har att göra med ett tudelat samhälle där den stora delen av befolkningen tvingas att livnära sig till stor del med hjälp av plundringar och den andra delen, köpmännen, tvingas att leva under ständigt hot och osäkerhet.

"Mot ökenrövarna väpnade köpmannakaravaner drog genom ödemarken från 'stad' till 'stad' längs uråldriga, rösade handelsvägar, och de små samhällena låg i beständig inbördes strid om, förrang och pengar". 84)

Här är det kanske bäst att studera vad kvinnorna kunde göra i detta samhälle. Det man med säkerhet vet är ganska lite. Bilden är sådan att kvinnorna om de bodde i städerna inte bidrog med något i den samhälleliga produktionsprocessen. Man livnärde sig med hjälp av handel och distribution vilket oftast krävde långa och farliga resor. Kvinnorna blev tvungna att stanna hemma och ta hand om barnen och hushållsarbetet som inte värderades speciellt högt därför att tillgången på slavar var god och samma arbete som kvinnan utförde hemma kunde en slav eller slavinna klara av. Kvinnornas främsta bidrag i den handels-resande arabens ögon var att hon kunde förvalta ett hem eller bättre uttryckt ett vilohem åt honom, när han efter en lång och tröttsam resa kom till staden. Städerna var många, liksom resorna för den handelsresande araben, därför var polygyni mer än acceptabelt för araben.

Situationen för den beduinska kvinnan var annorlunda men inte så mycket bättre. Hon åt mer än en kamel och gjorde inte hälften så mycket som den ! Kvinnan hade inte samma ställning som hon haft i de olika jordbruksekonomierna därför att här var hon inte längre huvudproducenten. Klanen behöv-de inte respektera henne eller hennes arbete.

"Kvinnans roll inom ekonomin hos en boskapsskötande stam blev en bipersons. Och just genom att kvinnan ur ekonomisk synpunkt var mindre värd och hennes arbete mindre produktivt, det vill säga inte i samma grad befordrade stammens välstånd, uppkom åsikten att kvinnan också för övrigt inte var likvärdig mannen ". 85)

"Förutom hennes obetydliga roll i boskapsskötseln och hennes svårigheter att vandra kunde hon inte heller aktivt delta i de många plungdringstågen. Hon kom i stället för att vara en producent att bli en belöning åt den tappre krigaren. Hon kom att bli uppfattad som en börda för den vandrande, fattiga beduinstammen och hennes värde sjönk så mycket så att de "infödda flickebarnen begravdes levande". 86)

Orsaken till att kvinnans ställning i det dåvarande Arabien var oerhört svag var alltså hennes ringa bidrag i produktionen och livnäringen. Att hon upp-fattades som det andra könet berodde med andra ord på arabernas 'barbariska' beteenden och kultur utan på den roll det materialistiska förhållandet gett henne.

Mohammads lära utformades under sådana förhållanden och i ett samhälle där relationerna såg ut på ovan nämnda sätt. Mohammads tankegångar och budskap kom inte utifrån tomma luften, utan hade rötter i det existerande samhället. Mohammad och hans fränder tolkade de olika utvecklings-behoven och redovisade sina tankegångar i form av en ny lära.

På ett rationellt sätt analyserade de, med den kunskap de hade om, de existerande behoven och konstruerade ett system som kunde tillfredsställa de omedelbara behoven i form av islam. En lära som i och för sig stärkte den genomsnittliga kvinnans ställning i det dåvarande Arabien.

Muslimer fick inte längre begrava sin kvinnliga avkomma levande. Antalet äktenskap begränsades till fyra och kvinnan kom för första gången i den arabiska historien att bli betraktad som en människa, även om hon i realiteten bara blev en andrahandsmänniska. En del traditionella äktenskapsformer, t ex de 'stiza-äktenskap' i vilka en man som ville få t ex ett kraftigt barn skickade sin hustru till en kraftig man i syfte att få det önskade barnet som resultat av samlaget mellan dem, förbjöds. En annan äktenskapsform som kom att förbjudas var de s k 'stebdaläktenskapen' under vilka två män för en kort begränsad tid kunde byta sina hustrur med varandra. Kvinnornas situation reformerades, de fick en del nya rättigheter som de tidigare hade saknat: rätten att ärva, rätten att vittna osv. Även om deras rätt aldrig kom att bli lika stor som mannens fick de utvidgade rättigheter.

Mohammads budskap hade sina rötter i det sam-hälleliga produktionssättet och för kvinnornas del innebar det då förbättringar och reformer. Det är värt att notera att det inte var islam som var orsaken till det fortsatta kvinnoförtrycket. Islam var endast en tolkning av de behov som fanns i samhället.

Att påstå att islam tidigare förde med sig många förbättringar för kvinnorna men att den också, både då och i dagens läge är en kvinnoförtryckande religion är på intet sätt paradoxalt. Kvinnornas situation förbättrades men även om förbättringarna var glädjande för de dåvarande kvinnorna kan de inte på något sätt tolkas som befriande för dem eller accepteras som tillräckliga för dagens kvinnor, som har en aktiv roll i produktionen. Sharia-reglerna på det sätt Khomeini vill tillämpa dem, kan i dag inte på något sätt tolkas som progressiva i den aktiva kvinnans ögon. Hon befinner sig inte längre i Arabien år 620. Hennes villkor i dag är annorlunda och hon kräver avsevärt mer.

"När den feodalistiska ekonomin (i Iran) kom i konflikt med imperialistiska intressen kunde regimen utan att behöva motstå väsentliga problem eller att behöva folkets kraft för att krossa feodalismen begrava denna som i realiteten redan var ett lik".
Massoud Ahmadzadeh

9. KORT OM PRODUKTIONSSÄTTETS UTVECKLING I IRAN

Min avsikt med att ägna ett helt kapitel till en redogörelse för produktionssättets utveckling i Iran med tonvikt på utvecklingen under de senaste 50 åren är att på ett ytterst kortfattat sätt redovisa för den materialistiska bakomliggande orsaken till det islamiska feodalistiska tänkandets maktställning i det iranska samhällets överbyggnad. Detta har stor betydelse därför att produktionsförhållandet i dagens Iran är byggt på en kapitalistisk bas och därför borde egentligen överbyggnaden styras av ett kapitalistiskt sätt att tänka.

Kapitalets ytterligare uppgift är att tjäna till att ge en kort överblick över det iranska samhällets historia. Detta är av värde när man vill studera skeenden i dagens Iran.

År 642 dateras som det år då araberna slutligen besegrade de persiska trupperna. Araberna lade då under sig ett land som vid sidan av det Ostromerska riket var en av dåtidens stormakter. Araberna tågade in i ett redan försvagat Iran. Centralmakten hade, efter att i många år varit stark, försvagats. Iran hade under lång tid härjats av inre konflikter mellan centralmakten och de olika religiösa institutionerna som stödde feodalherrarna å ena sidan och bönderna, vars levnadssituation hade blivit allt sämre, å den andra. Det produktionssätt som rådde då var feodalistiskt dock med vissa speciella sär-tecken vilka jag senare skall redovisa för. För att bättre kunna belysa utvecklingen skall jag först ge en kort tillbakablick på tiden före arabernas intåg.

De kunskaper vi i dag har om det förhistoriska och tidiga Persien är begränsade. Genom arkeologiska fynd vet vi att samhällen har funnits redan ca tio tusen år f Kr. Kännetecknande för dessa samhällen var kollektivt jordägande och ett relativt högt tekniskt kunnande. Ett annat viktigt drag för dessa samhällen var också ett kollektivt ägt bevattnings-system. Dessa drag kom senare av Marx och Engels att bli kallat för byggstenen i det asiatiska produktionssättet. På grund av klimatet och den tradition som var byggd på vattenbesparing och optimalt utnyttjande av vatten kom vattnet att spela en lika stor roll i produktionsförhållandets utveckling som jorden spelade. Vattnet kom att ägas av centralmakten som därför blev en stark maktfaktor med möjlighet att utöva stor påtryckning.

2 000 år f Kr kom den första vågen av ariska folk-grupper från norra Persien. Arierna lade under sig den bofasta befolkningen och stärkte därmed centralmakten. Slaveriet som produktionssystem kom inte att ha någon större betydelse före Alexander den Stores erövring av Persien på 300-t f Kr. I och med Alexanders hellenska världsvälde kom det grekiska slavsystemet att bli ett viktigt inslag i produktionssystemet även i Persien. Bandet mellan den grekiska invasionsmakten och slaveriet var så stark att när befrielsekriget slutligen ledde till seger 150 år senare försvann även slaveriet.

Ashkaniandynastin som sedan tog över makten återinförde det feodalistiska systemet med en stark centralmakt. En betydelsefull skillnad mellan det iranska och det europeiska feodalsystemet var att feodalherren i Europa vanligtvis bosatte sig i slott på landsbygden nära sina undersåtar medan den iranska feodalherren för att kunna kontrollera handeln bosatte sig i samhällen som var viktiga knutpunkter i handelsledarna. De persiska stor-männen kom genom detta att lägga under sig även städerna och dess hantverkare. Landsbygden kunde de kontrollera med de ombud de hade placerat i landsbygden för ändamålet. För övrigt var det persiska feodalsystemets hierarki lik den europeiska med kung, feodalherrar, vasaller, undervasaller etc. Även arrendesystemet och dess utveckling i Iran har i stort sätt varit lik den europeiska motsvarigheten.

Ca 220 e Kr tog Sasaniandynastin i Iran över makten. Redan före Sasanians maktövertagande hade några antifeodalistiska rörelser/uppror brutalt krossats. Religionen i dåvarande Iran var av mindre betydelse även om kungen legitimerade monarkin med hjälp av Guds nåde. För att stå emot och motverka kristendomens intrång från det Romerska riket i väster och för att få stöd av de religiös krafterna inom landet, gav dynastin Zarathustrareligionens (zoroastismen) tempel rätten att äga mark, en rätt som före denna tid endast givits åt konungarnas kung, shahanshah. På grund av de nya jordägarstrukturerna kom upproren att få en religiös prägel. Bland dessa uppror kan Manis och Mazdaks religiösa och sociala förnyelsesträvandes nämnas. Även om dessa uppror slogs ned fanns orsakerna till motsättningarna kvar och splittrade folket i många stridande smågrupper. Detta är förklaringen till varför den arabiska invasionen relativt lätt kunde genomföras.

All mark övertogs av araberna med hjälp av den nya politiska och religiösa hegemonin. För att mot-stå detta skeende vände sig den iranska befolkningen till Ali som var i opposition till det arabiska aristokratiska ledarskapet. Genom detta motstånd utkristalliserades de två grenarna av islam.

Upproren under de tvåhundra åren av arabisk makt färgades av denna religiösa motsättning. De lokala motståndsgruppernas segrar över khalifaten ledde till att landet splittrades.

Saldjukernas försök att återinföra en stark centraliserad makt lyckades aldrig. Centralmakten återkom inte förrän mongolernas välde i Iran med Djingis Khan som grundare.

Den starkt centraliserade makten försvann åter när den iranska befolkningen befriade sig från mongolerna. Feodalismen var fortfarande det förhärskande produktionssättet. Relationen mellan bonden och feodalherren reglerades genom att jordens avkastning delades i fem lika stora delar enligt följande ägandeförhållande: jord, vatten, säd, kreatur och arbete. Varje faktor gav en femtedel av avkastningen. Härigenom tillföll bonden, mellan en och tre delar av avkastningen. Även andra rättigheter tillföll storgodsägaren vilka var av samma karaktär som feodalherrens rättigheter i väst. Denna situation kom med mindre avbrott, att gälla fram till slutet av 1800-talet.

Kolonialmakter, speciellt England, som fick fotfäste i Iran under 1700-talet försåg storgodsägarna med varor och på detta sätt kom feodalismen i Iran i ett beroendeförhållande till kolonialmakterna samtidigt som den inhemska bourgeoisins uppkomst försvårades. Bourgeoisins oförmåga att konkurrera med kolonialmakternas varor ledde till att den i stort sätt enbart fick rollen som mellanhand. Världskapi-talismens övergång till imperialism krävde en förändring av maktstrukturen i de kolonialiserade länderna.

Den engelska imperialismen ville se en stark centralmakt i stället för den svaga Ghadjariandynastin. Därför hjälptes Reza Khan, Pahlavidynastins grundare, till makten av England 1920.

Imperialismens och dess inhemska bundsförvanters strävan att kontrollera det ekonomiska livet ledde till att feodalismens politiska makt, som hade försvagats under kolonialtiden, nu gick över till imperialism efter Reza Khans maktövertagande.

Shahens "jordreform", 1963, omvandlade produktionssättet en gång för alla från feodalism till kapitalism. Tvärtemot västvärlden gick feodal-herrarna inte under på grund av de borgerliga krafternas styrka utan de omvandlades själva till bourgeoisie.

"Reza Khans kupp var ej slutförd förrän den vita revolutionen (Shahens jordreform) ägt rum". 87)

På grund av det imperialistiska intresset att producera varor med hjälp av billig arbetskraft i Iran skedde urbaniseringen oerhört snabbt. Enligt Fred Hallidays bok "Iran: Dictatorship and development" var 90% av arbetskraften sysselsatt inom jord-brukssektorn i början av 1900-talet. Motsvarande siffror för åren 1946, 1966 respektive slutet av 70-talet är 75,47 och 33%. Samma författare säger att en undersökning i Teheran 1963 visade att 68,3% av arbetarna i Teherans fabriker var födda på landsbygden.

Samma bild ges i uppsatsen "Iran as a dependent society and labour class situation during the reign of the Shah". Där på sid 225 sägs bland annat att antalet arbetare ökade från ca 6 miljoner 1955 till ca 10,6 miljoner 1977. Detta betyder att de flesta arbetarna i Iran med undantag av de arbetare sysselsatta inom oljebranschen har sitt ursprung i landsbygden och är första generationsproletariat. Därför hade denna generation inte tillägnat sig en arbetarkultur och följaktligen kunde de inte organisera sig i grupper med arbetarideologin som bas. Grunden i deras sätt att tänka hade sina rötter i de feodalistiska samhället. Den historiska materialis-men säger att förändringar i överbyggnaden fram-kallas av förändringar i samhällets sätt att producera. Det som skett i Iran är ett belägg för tesens riktighet. Ytterligare förklaring ges under rubriken "Diskussion".

"På samma säll som kampen för kvinnans frigörelse är organiskt bunden till arbetarnas kamp och kampen för socialismen är dessa trä former av förtryck intimt sammanlänkade. Samtidigt som den socialistiska revolutionen är en förutsättning för kvinnornas frigörelse är kvinnornas revolution en förutsättning för att den socialistiska revolutionen skall bli en frigörelse för alla människor".
Ur Grupp 8:s programförklaring

10. DISKUSSION

Det finns många frågor jag kan ta upp till diskussion i samband med uppsaten. En del av dessa frågor har jag redan tagit upp i förordet. Frågeområdena är många och stora. Jag har valt enbart några av dessa intressanta områden.

En västerländsk metod?

För att kunna redogöra för orsakerna till kvinnans, enligt min mening svaga ställning i islam, har jag använt mig av den historiska materialismen som används av marxister.

Kan en sådan modell användas för att förklara en historisk händelse som har ägt rum utanför västvärlden? Jag menar att den historiska processens analys är allmängiltig. Metoden är universell och kan förklara orsakerna till olika globala händelser. Mitt försök kan betraktas som ett försök till bevis för modellens användbarhet.

En västerländsk syn på kvinnan?

Rapporten kan sägas ha en utpräglat västerländsk syn på kvinnan och kvinnofrågor och därför inte kunna accepteras som analys av det islamska synsättet. Man kan ifrågasätta om vi bör eller får kräva att alla kvinnor i världen skall ha samma rättigheter och skyldigheter som en västerländsk kvinna i dagens läge har. Man kan undra om det inte är bättre att man tar stor hänsyn till det aktuella samhällets normer och traditioner och att acceptera dessa som de är. Man kan till och med hävda att sanningen är kanske den att även om islam i en västerlännings ögon verkar vara kvinnoförtryckande och patriarkalisk, är den bra för de berörda kvinnorna. Islam ingår i dessa kvinnors 'kött och blod° och dess regler respekteras och accepteras av de berörda kvinnorna och därför inte får ifråga-sättas. Jag menar att alla dessa frågor och påståenden är missvisande och falska. Med hjälp av dessa frågor och påståenden kan vi skjuta ifrån oss skyldigheten att ta ställning. Med hjälp av dessa frågor och påståenden legitimerar vi förtrycket. Det blir berättigat så länge det inte berör oss själva !

Jag menar inte att vi inte skall ta hänsyn till ett samhälles normer och traditioner och blint hävda våra egna normer och traditioner överallt, men jag menar att förtryck är förtryck och ett patriarkaliskt system är patriarkaliskt oavsett traditionerna, legitima eller inte. Om vi inte fördömer det förtryck som finns i ett samhälle utan enbart hänvisar till det aktuella landets inre angelägenheter och traditioner har vi endast lyckats visa vår totala egoism och vårt osolidariska och inhumana ställningstagande. Självklart måste vi ta hänsyn till utvecklingsgraden och traditionerna i det aktuella samhället vi studerar men vi kan och får aldrig acceptera t ex den barbariska behandling som de svarta slavarna i USA fick uppleva. Islam har liksom många andra ideologier från början varit patriarkalisk men kampen mot dess patriarkalitet måste intensifieras idag, detta för att kvinnan med den roll hon i dag har i produktionsprocessen inte kan acceptera de patriarkaliska regler som präglar sharia-systemet.

Varför integrerades andliga och världsliga insatser i islam?

Som redan nämnts har vissa författare kallat islam för en politisk religion. Detta för att i islam är inte enbart de etiska och religiösa frågorna av intresse, utan även ekonomiska, rättsliga, sociala och politiska frågor diskuteras och behandlas. Med andra ord skiljer islam inte mellan andliga och världsliga frågor och därigenom makten.

Frågan är vad orsaken till detta är. Varför lämnades inte världen och dess frågor till kejsaren?

Svaret kan vi finna i islams historia. Islam är en av de få religioner som stiftades när den innehade politisk maktställning.

En jämförelse mellan de suror av Koranen som är från den tidiga islam med suror från den senare delen av Mohammads liv, visar oss att dessa skiljer sig markant från varandra. Det mesta av islams regelsystem, sharia, skrevs ned under en tid då islam genomlevde sin storhetstid och det islamiska väldet rådde. Mohammad och hans efterträdare var inte enbart religiösa utan även politiska ledare, därför kan deras lära inte enbart ha andliga inslag.

Gav islam kvinnorna nya ekonomiska rättigheter?

Tidigare i uppsatsen har jag räknat upp kvinnans ekonomiska rättigheter i islam. Hon har rätt att ärva hälften av vad mannen ärver, rätt att själv tjäna pengar, förvalta och spendera dem, dock under villkor att hennes förmyndare, d v s närmaste man, tillåter henne. Kan dessa rättigheter betraktas vara utvidgade rättigheter jämfört med den förislamiska tiden? Under den förislamiska perioden kan de kvinnor som kom från bättre ställda arabfamiljer varken säga saknat rätten att tjäna pengar eller rätten att förvalta sina tillgångar. Mohammads första hustru, Khadidja, är ett bra exempel. Hon var en rik kvinna som drev en handelsverksamhet när hon anställde Mohammad. Med andra ord hade kvinnorna åtminstone samma ekonomiska rättigheter som islam säger sig ha givit dem. När det gäller arvet var seder och traditioner olika mellan olika arabstammar, men även här kan rätten till arvet (hälften så mycket som mannens) knappast betraktas som en stor reform.

Kan en överbyggnad som inte passar basen påtvingas ett samhälle?

Islams regler stiftades i början av 600-talet, de regler som islam då fastställde passade Arabien och de produktionsförhållanden som då rådde i Arabien. Mohammad kunde med en enorm skicklighet ena de splittrade arabstammarna och lägga grunden till det mäktiga imperium som byggdes efter Mohammads bortgång. Dessa regler passar inte dagens iranska samhälle för andelen arbetande kvinnor blivit stor och där de ingår i den aktiva arbetskraftskåren. Om det är sant, som det påståtts i rapporten, att reglerna ingår i samhällets överbyggnad och om det är sant att dessa bestäms av basen, samhällets produktionssätt, hur kan motsättningen mellan basen och överbyggnaden i dagens iranska samhälle förklaras? Den materialistiska historieuppfattningen har aldrig menat att en motsättning mellan basen och överbyggnaden är otänkbar. Den säger att denna motsättning kommer att leda till ett revolutionärt tillstånd och slutligen till revolution för att balansen mellan basen och över-byggnaden åter skall råda. En överbyggnad kan under vissa förhållanden och under en viss tid på-tvingas ett samhälle. De som påtvingar sådana förhållanden måste sitta i maktställning för att kunna driva igenom sin vilja. Dessa makthavare kan vissa avseenden tänkas försöka vrida överbyggnaden tillbaka i tiden. Detta är speciellt lätt när det gäller samhällets kulturella aktiviteter och traditioner. Dessa befinner sig som Engels visar i boken "Familjens, privategendomens och statens ursprung" alltid i en viss eftersläpande ställning i förhållande till samhällets produktionssätt. Dagens makthavare i Iran försöker med hjälp av den dubbla makt de fått dels med hjälp av förvaltningen av statsapparaten, dels genom folkets religiösa tro och förställningar, att påtvinga samhället vissa regler som i praktiken innebär att samhällets överbyggnad i vissa avseenden vrids tillbaka.

Kan denna påtvingade överbyggnad överleva?

Den materialistiska historieuppfattningen ser alla reaktionära försök att vrida delar eller hela överbyggnaden tillbaka i tiden, som dömda att i längden misslyckas. När produktionssätten genom-går sin utveckling innebär det att samhällets överbyggnad successivt anpassar sig. När denna utveckling av överbyggnaden har ägt rum kan ingenting återupprätta och bevara den gamla ordningen.

De reaktionära krafternas upprepade försök i historien att åstadkomma en sådan förändring i olika samhällen är tillräckliga bevis för ett sådant påstående. Alla dessa tidigare försök har miss-lyckats. De iranska kvinnor som har en aktiv roll i produktionen kan inte acceptera de försämrade förhållandena och kommer att kräva en förändring. Islams ursprungliga regler passar inte då det rådande produktionssättet i dagens iranska sam-hälle och därför måste de ändras. De fundamentala krafterna måste anpassa sig och sina regler till produktionssättet och dess villkor. Om de inte anpassar sig kommer de att försvinna.

Vilken kvinnorörelse har rätt?

Är det männen som är kvinnans fiender eller måste vi söka fienden någon annanstans? Jag menar att feministerna har fel när de påstår att männen själva är orsaken bakom kvinnoförtrycket. Mannen och kvinnan förtrycks båda i samhället så fort de befinner sig i arbetarklassen. Kvinnan förtrycks av mannen oavsett i vilken samhällsklass hon befinner sig. Arbetarklasskvinnorna utsätts för det dubbla förtrycket, men detta innebär på intet sätt att männen står bakom förtrycket. Det är klassamhället som är fienden. Kvinnans frigörelse hänger därför samman med männens frigörelse. Den socialistiska revolutionen kommer att ligga till grund för kvinnornas jämställdhet och därför måste kvinnornas kamp för frigörelse integreras med männens även om kvinnornas kamp är hårdare och kommer att ta längre tid.

Hur kunde Khomeini komma till makten?

Anpassningen av det iranska samhället och dess produktion till världsimperialismens behov, ägde rum under en enormt kort tid under Shahens regim. Produktionen i Iran liksom i alla andra imperialism-beroende samhällen ägde rum för att tillfredsställa världsimperialismens behov och inte folkets. Den ekonomiska nöden blev allt svårare att bära för det arbetande folkflertalet. Det politiska systemet och ordningsmakten var tvungna att visa sitt rätta ansikte och bete sig allt brutalare för att kunna bevaras. Polisens befogenheter ökades i samma takt som graden av utsugning ökade. Alla politiska institutioner förbjöds. Bara ett parti kom att finnas, Shahens parti. Den enda plats där någon som helst aktivitet med politisk anknytning kunde bedrivas var moskéen. De religiösa föreställningarna användes då medvetet av Shahen och hans fascistiska regim för att försöka bevara det dåvarande samhället. Shahtrogna prästerna var många och stödde aktivt Shahen. Shahen försökte hela tiden att visa sig vara religiös för att kunna få folkets tillit. Även motståndarpräster fanns, men deras aktivitet saboterades. Det som fanns var ett förtryckarsystem som hade använt sig av alla tänkbara medel och personer.

Förtrycket och den ekonomiska nöden ledde folket till ett läge där den enda utvägen var revolutionen.

"De spärrar in folk, torterar dem, dödar dem, allt i hopp om att den tidigare säkerheten och ordningen skall återställas. Men alla metoder som de utnyttjar vänder sig nödvändighetvis mot dem själva. De vill förhindra massorna att ansluta sig till kampen. Därmed påtvingas folket kampen". 88)

Systemet hade svårt att återställa ordningen. Shahen hade blivit ett redan förbrukat element. Ingenting kunde rädda Shahen. Allting provades. Men det var inte Shahen som var viktig. Den påbörjade väpnade kampen och revolutionära och progressiva krafter aktivitet hade övertygat folket att Shahen och hans regim var deras fiende. Därför påtvingade kapitalet med skicklig taktik det iranska folket Khomeini. En man som av det förtryckta folk-flertalet betraktades som Messias och av systemet som ett annat element som åtminstone kunde rädda systemet för en tid. Khomeini kom till makten med hjälp av det förtryckta folket men satte sig upp mot det och dess intressen. Han började att utföra sitt historiska uppdrag, kuvandet av det iranska kämpande folket. En ny lakej hade kommit till makten. En lakej som hade att bekämpa folkets revolutionära vilja även om han för en tid verkade vara deras befriare. Än en gång användes folkets religiösa föreställningar i kampen mot det. Religionen är ett opium för folket, Khomeini och hans regim är det iranska folkets fiende. Den islamiska sharia i sin ursprungliga form passar inte dagens iranska samhälle. Ingenting står utanför klasserna och deras intressesfär.

Den iranska islamiska republiken är det iranska folkets fiende och därför måste den bekämpas tills den försvinner.

11. SAMMANFATTNING

Den fundamentalistiska islam vars främsta företrädare under senare år varit är Khomeini, har en statisk tolkning av Koranen och säger sig vilja bygga upp ett globalt samhälle där Korantexten och den islamiska rätten, sharia, tillämpas fullständigt. Samtidigt säger den sig innebära frihet och jämlikhet för alla samhällsmedlemmar.

Med hjälp av litteraturundersökning har jag försökt att redogöra för kvinnans sociala, rättsliga, politiska och ekonomiska ställning i islam. Undersökningen visar att kvinnans ställning i islam är svag och är underordnad mannen. Även om islam säger sig vara en kvinnovänlig ideologi, ger den i praktiken hela makten till männen.

Om de islamiska reglerna tillämpas i ett samhälle kommer männen att starkt dominera de övergripande samhällsinstitutionerna i ekonomi, ideologi och politik. Kvinnan kommer att bli underställd mannen. Därför menar jag att islam är en patriarkal ideologi, som har till syfte att bevara den mans-styrda samhällsöverbyggnaden. Utifrån en Marxistisk ståndpunkt har jag redogjort för religionens roll i samhället.

Jag har även visat på att det könsförtryck som finns, ytterst beror på de rådande materialistiska förhållandena och att kvinnans, liksom mannens, ställning i samhället är beroende av den roll hon har i produktionen.

Jag har även försökt att redogöra för orsakerna till islams syn på kvinnorna. För att kunna utföra detta och för att kunna testa den historiska materialismens möjligheter att förklara socialhistoriska företeelser har jag använt den historiska material-ismen som undersökningsredskap.

Resultatet visar att kvinnans svaga ställning i den fundamentalistiska islam har ett direkt samband med den ekonomiska basen som rådde i Arabien då Mohammad kom med sitt budskap. Kvinnans obetydliga roll i produktionen innebar att hennes sociala ställning var svag och detta lämnade spår i Mohammads budskap.

Dagens fundamentalistiska islam och Khomeini vill med hjälp av sin karismatiska makt, folkets ringa politiska kunskap, som är ett resultat av Shah-periodens totala förtryck och de religiösa föreställningar som råder i samhällets överbyggnad, tillämpa regler som stiftades för ett annat samhälle för 1350 år sedan. Analysen har visat att den historiska materialismen med fördel kan användas för att förklara olika samhälleliga företeelser.

12. FOTNOTER

1) Dahlström sid 12
2) Österstål sid 1
3) Häll sid 4
4) Smith sid 211
5) Hjärpe 1980, sid 13
6) Häll sid 9
7) Hjärpe 1979, sid 18
8) Koranen 74:38
9) Badawi sid 140
10) Shariati 1971, sid 191
11) Beck 1980, sid 2
12) Khårasani sid 73
13) Hjärpe 1980, sid 61
14) Khomeini, Lösning till problemen, sid 2
15) Hjärpe 1980, sid 62
16) Peykar nr 108
17) Peykar nr 108
18) Koranen 4: 32
19) Hjärpe 1980, sid 62
20) Ghåtb sid 174
21) Badawi sid 137
22) Hjärpe 1979, sid 67
23) Behdjoo sid 45
24) Behdjoo, sid 46
25) Måtahari 7e, sid 68
26) Khomeini i intervju med Fallaci i DN
27) Hedjazi
28) Peykar, nr 107
29) Hedjazi, sid 131
30) Hjärpe 1980, sid 68
31) Irans grundlag
32) Hjärpe 1980, sid 63
33) Khomeini i intervjun med Fallaci i DN
34) Koranen
35) Koranen 2:228
36) Vi människor 3/80
37) Vi människor 3/80
38) Vi människor 3/80
39) Hjärpe 1980, sid 63
40) Khomeini 1980, sid 81
41) Hjärpe 1980, sid 63
42) Khalilian, sid 11
43) Johnson 1979, sid 15
44) Hjärpe 1980, sid 65
45) Khalilian, sid 11
46) Hedjazi, sid 83
47) Hedjazi, sid 83
48) Koranen, sura 2:223
49) Khomeini 1980, sid 74
50) Shariati 1976, sid 108
51) Hedjazi, sid 211
52) Hedjazi, sid 319
53) Khomeini 80, sid 78
54) Khomeini 80, sid 76
55) Hedjazi, sid 27
56) Bawadi, sid 140
57) Khomeini 1980, sid 78
58) Hedjazi, sid 81
59) Khomeini 1980, sid 70
60) Koranen 55:37, Ohlmarks sid 266
61) Koranen 3:13, Ohlmarks sid 54
62) Heeger, sid 147
63) Ur tyska ideologin i Desroche, sid 11
64) Marx 1978, sid 133
65) Törngren, sid 8
66) Marx 1978, sid 133
67) Heefer, sid 140
68) Kollontay 1971, sid 14
69) Kollontay 1971, sid 15
70) Brev till Timotheus, kap 2, verserna 11—15 i Liversage sid 42
71) Matthis, sid 55
72) Kollontay 1971, sid 20
73) VPK, sid 9
74) Ur Kvinnan och socialismen i Schimanski, sid 104
75) Widengren 1967, sid 9
76) Widengren 1967, sid 9f
77) Widengren 1967, sid 10
78) Widengren 1967, sid 22
79) Petrosovskij, sid 17
80) Smith, sid 211
81) Widengren 1967, sid 26
82) Widengren 1967, sid 30
83) Hjärpe 1979, sid 26
84) Ohlmarks 1976, sid 21
85) Kollontay 1971, sid 25
86) Widengren 1967, sid 17
87) Ahmadzadeh, sid 34
88) Pouyan, sid 29

LITTERATURLISTA

Adolfsson, A . m fl: Kvinnomyter, Prisma, Stockholm, 1976

Aspelin, G. Karl Marx som sociolog, Gleerups, Lund, 1972

Aspelin, G.: Tankens vägar del I, Doxa, Lund, 1981

Behdjoo, M. Nasimi, M.: Kvinnor i Iran, Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm, 1980

Boserup, E. : Kvinnan i u-land, Rabén och Sjögren, Stockholm, 1973

Clark, W. :Religionspsykologi, Svenska bokförlaget, Stockholm, 1971

Dahlström, E. Liljeström, R. : Patriarkatet, Artikel i Sociologisk forskning nr 2, 1981

Desroche, H. : Marxismen och relgionerna, Almqvist och Wiksell, Stockholm, 1973

Ekenvall, A. : Manligt och kvinnligt, Kvinnohistorisk arkiv 5, Akademiförlaget, Göteborg, 1966

Engels, F. : Familjens, privategendomens och statens ursprung, Arbetarkultur, Lund, 1978

Gahrton, P. : Vart leder islam?, Moderna läsare, Stockholm, 1980

Glasenapp, H. : De fem världsreligionerna, Aldus, Stockholm, 1965

Heeger, R. Hof, H. Ismer, Håkan Ohlssons förlag, Lund, 1971

Hjärpe, J. : Islam, lära och livsmonster - Almqvist och Wiksell, Stockholm, 1979

Hjärpe, J. : Politisk islam, SKEAB-orientering, Lund, 1980

Holter, H. : Familjen i klassamhället - Aldus, Malmö, 1978

Häll, M. Pettersson, U. : Iranska kvinnor i Sverige, Invandring och minoriteter, Linköpings Universitet, Linköping, 1981

Johnson, B. : Islamisk rätt, Publica, Stockholm, 1975

Johnson, B. : Islam och sharia-rätten - Stencil, Utrikesdepartementet, Stockholm, 1979

Khomeini, R. : Citat av ayatollah Khomeini, Akademilitteratur, Stockholm, 1980

Kollontay, A. : Kvinnans ställning i den ekonomiska samhälls- utvecklingen, Gidlunds, Helsingfors, 1971

Kollontay, A. : Kvinnas kamp för ekonomisk frigörelse, Gidlunds, Helsingfors, 1975

Lenin, V. : Om kvinnans frigörelse - Gidlunds, Stockholm, 1971

Liedman, S. m fl, Positivism, marxism, kritisk teori, Pan-Norstedt, Stockholm, 1974

Lindskoog, K. : Hänförelse och förnuft, dialog, Lund, 1979

Liversage, T. : Kvinnan och historien, Prisma, Stockholm, 1975

Marx, K. : Människans frigörelse, Aldus, Stockholm, 1971

Marx, K. Engels, F. : Filosofiska skrifter, skrifter i urval, Bo Cavefors, DDR, 1977

Matthis, I. Vestbro, D. : Kvinnokamp: Gidlunds, Helsingfors, 1972

Nicolaisen, J. m fl : Världens folk _del I, Prisma, Stockholm, 1971

Nielsen, E. : De stora världsreligionerna, Verbum, Stockholm, 1970

Ohlmarks, Å. : Koranen, översättning och sammandrag med historisk inledning, Forum, Uddevalla, 1976

Pedersen, J. : Islams kultur, Norstedt och söner, Stockholm 1928

Russell, B. : Religion och vetenskap, Natur och Kultur, Stockholm, 1937

Schimanski, F. m fl : Kvinnan och revolutionen, Bo Cavefors, Helsingfors, 1971

Smith, H. : Mänsklighetens religioner, Rabén och Sjögren, Uddevalla, 1966

Statens Invandrarverk (SIV) : Muslim i Sverige, SIV, Norrköping, 1981

Thomson, G. : Från Marx till Mao, Oktober, Udde-valla, 1974

Törngren, A. : Opium för folket - Till kritiken av religionshistorien, Bo Cavefors, Stockholm, 1969

Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK): Kvinnokamp för socialism och frigörelse, VPK och arbetarkultur, Stockholm, 1976

Widengren, G. Andrae, T. : Muhammad, hans liv och hans tro - Natur och Kultur, Stockholm, 1967

Winter, J. : Problemformulering, undersökning och rapport - Liber Läromedel, Lund, 1978

Zeidler-Blomberg, B.: Islams anstormning, Utrikes-politiska institutet, Stockholm, 1979

Zetterstéen: Koranen, översättning. från arabiska, Wahlström och Widstrand, Stockholm, 1971

Osterstål, M. Barjami, R. : Manssamhällenas ideologier i historien deras kvinnosyn och kvinnans utveckling och ställning i samhället Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm, 1980

Oriana Fallaci: Khomeini i första intervjun med Oriana Fallaci, Dagens Nyheter 7/10 1980

Vi människor nr 3/80: Kvinnor och islam, Borås 1980

LITTERATUR PÅ ENGELSKA

Badawi, G. : Woman in Islam, London, 1975

Beck, L. Keddie, N. : Woman in the Muslim World, Harvard University Press, London, 1978

Beck, L: Woman in Revolulionary Iran, Department of anthropology, University of Utah, Utah 1980

Hassan, L.: Status of Woman in Islamic Legislation, Centre for studies on woman and development, 1968

Hitti, P. : History of_ the Arabs (Tenth edition, MacMillan & St Martin's Press, London, 1970

Mahmus, S. : The Story of Islam, Oxford University Press, London, 1959

Zarbakhsh, M. : Iran as a dependent society and labour class situation during the reign of the Shah, 3-betygsuppsats i Sociologi, Linköpings Universitet, Linköping, 1981

LITTERATUR PÅ PERSISKA (FARSI)

Ahmadzadeh, M.: Den väpnade kampen både som en strategi och som en taktik (Måbarezeh måsallahaneh - ham stratezhi, ham taktik), Umeå, 1976

Hassan, A. : Islam och västkritikerna (eslam va enteghadat-e gharb), Khusheh, Tehran, 1973

Hedjazi, S. : Imamernas arv (miras-e emaman), Alami, Tehran, 1975

Khalilian, S. : Kvinternas ansikte i Koranen (simay-e zanan dar håran), Enteshar, Tehran, 1969

Khomeini, R. - Säkerheternas upptäckt (kashf-ål-asrar), Tehran, 1975

Khomeini, R. : Lösning till problemen (tåzihålmasael), Tehran, 1983

Khårasani, A. : Människans utveckling och religionerna (takamål-e ensan va adyan), CISNU, 1978

Måtahari, M. : Hedjabs problematik (masaleh-e hedjab), Islamiska läkarnas förbund, Tehran, 1974

Måtahari, M.: Sexualetik i islam och västvärlden (akhlagh-e djensi dar eslam va djahan-e gharb, Hosseinieh-e ershad, Tehran, 1968

Petrosovskij, I. : Islam i Iran (eslam dar Iran, Payam, Tehran, 1975

Rahnama, Z. : Koranen i 4 delar, Amirkabir, Tehran, 1968

Ravandi, M. : Irans socialhistoria del 1 (Tarikh-e edjtemai-e Iran djeld-e avval), Amirkabir, Tehran 1973

Ravandi, M. : Irans socialhistoria del 2 (tarikh-e edjtemai-e iran djeld-e dåvåm) Amirkabir, Tehran 1975

Shariati, A. : Från Hedjrat till döden (az hedjrat ta vafat), Islamiska studenternas förbund i Europa, Amerika och Kanada, 1975

Shariati, A.: Fatemeh är Fatemeh (Fatemeh Fatemeh ast), Hossein-ieh-e ershad, Tehran, 1971

Vardasbi, A.: Iran genom historiens gång, (Iran dar puyeh-e tarikh), Tehran, 1980

Zarikub, A. : Två århundradens tystnad (då gharn såkut), Javidan, Tehran, 1975

Okänd författare, 23 år (23 sal)

Okänd författare, Iran i ödets vägkorsning (Iran dar chaharrah-e sarnevesht), Paris, 1981

Kommittén för kvinnans frigörelse i Iran, Kvinnan och Islam i Iran (zan va eslam dar Iran), London, 1978

Iranska folkets fedayi Gerilla: Tidningen Khabarnameh

Kamporganisationen för arbetarklassens frigörelse: Tidningen Peykar

Kommunismenhetens organisation: Årgångarna 1 och 2 av Tidskriften Rahayi, 1980-81

Iranska islamiska republikens grundlag

LITEN ORDLISTA ÖVER FÖREKOMMANDE PERSISKA ORD

Sharia - Islams regelsystem

Sura - oranstycke

Khalifeh - slamiska väldets ställföreträdare

Imam - en främste, ledaren

Suni - En av islams två huvudgrenar

Shia - En av islams två huvudgrenar - Tolvimamsekten Shiagrenens viktigaste sekt Statsreligion i dagens Iran

Olama - Religionsspecialister, regeltolkare

Mådjtahedin - Religionsspecialister, regeltolkare

Mardja - Framstående religionsspecialist och regeltolkare

Islamisk Fundamentalist - En person som anser att korantexten skall praktiseras till punkt och pricka

Sunnat - Tradition

Fighh - Religionsvetenskap

Ghasa's - Vedergällning

Chadår - Islamisk kvinnodräkt

Hedja'b - Skylande av kroppen

Sigheh = matah - Äktenskapsform med i förväg bestämd tidsperiod

Edeh - Tidsperioden på tre månadsreningar (traditionellt 100 dagar) som en kvinna måste hålla efter skilsmässan för att få gifta om sig

Tala'gh - Skilsmässan

Djiner - Demoner, onda andar

"I sitt vardagliga liv sätter profeterna tre ting över alla andra. de vårdar håret med omsorg, de är måna om att dofta gott och de söker en hög sexuell njutning".
8:e Imamen Reza

MOHAMMAD OCH KVINNORNA

Som redan påpekats har det som Mohammad gjort eller sagt i livet oftast haft avgörande betydelse för islams utveckling och utbyggnaden av det islamiska regelsystemet, sharia. Därför är det av betydelse att undersöka hur relationen mellan Mohammad och kvinnorna var.

Som tidigare nämnts i boken tillhörde Mohammad stammen Qhureish en framstående och framgångs-rik stam, som behärskade Mekka och därmed också karavanhandeln med Syrien. Av hans tidigare liv vet man inte så mycket. Om vi bortser från de mystiska historier, som förekommer kring hans tidiga liv, blir det inte så mycket kvar. Han föddes omkring år 570. Hans farfar hette Abd al-Muttalib, en enligt islamiska källor förnäm man, en som åtlyddes, en herre bland sitt folk, en man som respekterades av alla inom den egna stammen. Abd al-Muttalib hade tio söner.

En av dessa söner, Abdullah, äktade Amina bent Wahb (Amina dotter av Wahb). Kort efter detta äktenskap ingåtts, dog Abdullah i Medina på en resa till Syrien och efterlämnade endast en gammal slavinna och fem kameler åt den unga änkan och det barn hon väntade. Barnet kom att bli en pojke, Mohammad.

Kort efter sin födelse lämnades han till en familj av beduinstammen Banu Sad ibn Bakr för att upp-fostras. Halima, så hette fostermodern, tog den faderlöse gossen utan ersättning. Halima tog hand om pojken och uppfostrade honom tills han var fem år gammal. Då lämnade hon tillbaka honom till hans mor. Kort efter detta när Mohammad var sex år gammal gick även modern bort och den unge Mohammad blev föräldralös. Han togs om hand av sin farfar som i sin tur dog när Mohammad bara var nio år gammal. Nu blev farbrodern Abu Talib den som övertog ansvaret för Mohammad.

Efter en hård uppväxttid, då han var tvungen att bidra till familjens uppehälle som herde, trädde han i tjänst som kameldrivare hos den rika änkan Khadidja. Hon fann behag i den vackre och begåvade ynglingen. Han upphöjdes till förtroende-ställning och slutligen föreslog hon honom gifter-mål. Den tjugofemårige Mohammad accepterade med glädje och han levde i ett lyckligt äktenskap med sin omkring femton år äldre hustru som skänkte honom två (tidigt bortgångna) söner och fyra döttrar.

Genom Khadidja, som var en rik kvinna, blev han en rik köpman och kom att med hjälp av de erfarenheter han hade fått under sina tjänsteår hos Khadidja och den popularitet han hade hos befolkningen att kunna utsträcka sina affärer.

Mohammad 'fick sin uppenbarelse' när han var 40 år gammal. Det var då han kom och berättade för sina närmaste hur uppenbarelsen hade ägt rum och bjöd dem till islam. Den första som trodde honom och accepterade hans budskap var hans hustru Khadidja. Till en början vann han endast anhängare inom den närmaste familjekretsen; hustrun, döttrarna, kusinen, fostersonen Ali och slaven Zaid var de första muslimerna. Härtill kom hans vän Abu Bakr och köpmännen Osman och Omar, vilka samtliga senare blev khalifeher. Under de första åren blev han väldigt illa behandlad av folket i Mekka och skyddades ständigt av bland andra sin trogna hustru. Mohammad var henne trogen i sin tur hela tiden till år 619 då Khadidja dog och han hade inte någon annan hustru vid sidan av henne. Mohammad kom dock efter hennes bort-gång att gifta om sig flera gånger.

Han kom sammanlagt att ha gift sig med 19 kvinnor fram till sin död. Vissa av de äktenskap han ingick var rent politiska äktenskap. Han ingick dessa politiska äktenskap enbart för att kunna stärka de islamiska leden med hjälp av familjeband vilka var av stor betydelse i det dåvarande arabiska stamm-samhället.

Han gifte sig bland annat med Omars syster och Abu Bakrs dotter, samtidigt som han gifte bort en av sina döttrar, Fatemeh, till Ali och två av sina döttrar till Osman (den andra efter den första systerns död).

Han gifte sig som sagt inte med alla dessa 19 kvinnor för att tillfredsställa sina sexuella behov; två av sina hustrur hade han aldrig samlag med. Genom en sura i Koranen befriades Mohammad från regeln om högst fyra samtida hustrur och genom en annan fick han ha samlag med de kvinnor som ville ge sig som gåva till honom. Mohammad kom aldrig att råda till avhållsamhet och behandlade alltid sina hustrur väl.

En av hustrurna var han särskilt fäst vid. Det var Abu Bakrs dotter Ayesheh, som ingick äktenskap med honom när hon endast var nio år gammal. De fick tillsammans en pojke som dock dog som spädbarn.

Mohammad kom alltså att fram till sista dagen vara sonlös och det i en miljö som betraktade sönerna som de enda riktiga barnen. Ayesheh var en ung, attraktiv och livlig kvinna som ville ha mycket mer av sin man än vad de andra hustrurna ville. Hon blev den enda hustrun som efter Mohammads död blandade sig i politiken.

Mohammad fick fyra döttrar, samtliga av sin första hustru Khadidja, och ville med den behandling han ... se hennes ansikte en gång i Zaids hem när Zaid själv inte var hemma. Hon var en vacker kvinna och Mohammad talade högt om sin beundran över hennes skönhet. Stolt över detta talade Zeinab om det som hänt för Zaid. Zaid ville inte längre ha den kvinna som Mohammad, hans egen far, tyckte om. Under Mohammads protest skilde sig Zaid från Zeinab. Mohammad kom senare att gifta sig med Zeinab. Detta satte sig shejkerna emot därför att enligt traditionerna fick inte en man gifta sig med sin sons före detta hustru. An en gång kom Koranen till Mohammads hjälp och stiftade att en son är inte samma sak som en adoptivson och därför kunde en man i detta fall Mohammad gifta sig med sin adoptivsons före detta hustru.

Mohammad dog år 633, efter 23 års kamp för det budskap han sade sig ha kommit med. Efter sig lämnade han en ideologi som kunde ena de olika stammarna så att de bildade ett folk. Ett folk som senare kom att besegra både de dåvarande supermakterna: den persiska och den bysantinska. Ett folk som bildade det stora arabiska väldet. De gamla motsättningarna var dock inte helt förs-vunna. Motsättningar kom senare att uppenbara sig i olika sammanhang och dessa lever än i dag. Mohammad kom även att lämna efter sig två kvinnor som blev de mest omtalade i de islamiska länderna. Fatemeh, Alis hustru och Ayesheh, abu Bakrs dotter, (Mohammads dotter och hans hustru).

Fatemeh kom i hela sitt liv att så vid Alis sida och Ayesheh kom att stå bakom det stora inbördes-kriget som påbörjades mot Ali under dennes khalifehperiod.

Mohammads hustrur fick efter en Koransura inte gifta om sig efter hans bortgång, Detta var ett annat privilegium som Mohammad kunde få när det gällde kvinnorna. Ett privilegium som tillägnades honom och garanterade hans rätt till sina hustrur även efter döden.

Kvinnans situation i
KHOMEINIS ISLAM

En studie över kvinnans socioekonomiska situation i fundamentalistisk islam
Nader Sani

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

1. INLEDNING

2. SYFTE, PROBLEMPRECISERING

3. METOD

4. KORT OM ISLAMS HISTORIA

5. ISLAM OCH KVINNORNA

5.1 DEN UTOPISKA ISLAM OCH KVINNORNA

5.2 DEN PRAKTISKA ISLAM OCH KVINNORNA

5.3 KOMMENTARER

6. VAD ÄR RELIGION?

7. KVINNOFÖRTRYCK - EN ISLAMSK FÖRETEELSE?

8. VARFÖR BLEV KVINNANS STÄLLNING SVAG I ISLAM?

9. KORT OM PRODUKTIONSSÄTTETS UTVECKLING I IRAN

10. DISKUSSION

En västerländsk metod?

En västerländsk syn på kvinnan?

Varför integrerades andliga och världsliga insatser i islam?

Gav islam kvinnorna nya ekonomiska rättigheter?

Kan en överbyggnad som inte passar basen påtvingas ett samhälle?

Kan denna påtvingade överbyggnad överleva?

Vilken kvinnorörelse har rätt?

Hur kunde Khomeini komma till makten?

11. SAMMANFATTNING

12. FOTNOTER

LITTERATURLISTA

LITTERATUR PÅ ENGELSKA

LITTERATUR PÅ PERSISKA (FARSI)

LITEN ORDLISTA ÖVER FÖREKOMMANDE PERSISKA ORD

MOHAMMAD OCH KVINNORNA

Kvinnans situation i KHOMEINIS ISLAM

En studie över kvinnans socioekonomiska situation i fundamentalistisk islam Nader Sani

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

1. INLEDNING

2. SYFTE, PROBLEMPRECISERING

3. METOD

4. KORT OM ISLAMS HISTORIA

5. ISLAM OCH KVINNORNA

5.1 DEN UTOPISKA ISLAM OCH KVINNORNA

5.2 DEN PRAKTISKA ISLAM OCH KVINNORNA

5.3 KOMMENTARER

6. VAD ÄR RELIGION?

7. KVINNOFÖRTRYCK - EN ISLAMSK FÖRETEELSE?

8. VARFÖR BLEV KVINNANS STÄLLNING SVAG I ISLAM?

9. KORT OM PRODUKTIONSSÄTTETS UTVECKLING I IRAN

10. DISKUSSION

En västerländsk metod?

En västerländsk syn på kvinnan?

Varför integrerades andliga och världsliga insatser i islam?

Gav islam kvinnorna nya ekonomiska rättigheter?

Kan en överbyggnad som inte passar basen påtvingas ett samhälle?

Kan denna påtvingade överbyggnad överleva?

Vilken kvinnorörelse har rätt?

Hur kunde Khomeini komma till makten?

11. SAMMANFATTNING

12. FOTNOTER

LITTERATURLISTA

LITTERATUR PÅ ENGELSKA

LITTERATUR PÅ PERSISKA (FARSI)

LITEN ORDLISTA ÖVER FÖREKOMMANDE PERSISKA ORD

MOHAMMAD OCH KVINNORNA

Kvinnans situation i
KHOMEINIS ISLAM

En studie över kvinnans socioekonomiska situation i fundamentalistisk islam
Nader Sani